Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Behåll det höjda taket i a-kassan

Det är inte försvarbart att vi har en arbetslöshetsförsäkring som inte räcker till vid arbetslöshet, skriver Therese Svanström.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Therese Svanström, ordförande TCO.
Foto: Eva Edsjö

Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. 

Det tillfälligt höjda taket i a-kassan måste ligga kvar och staten sluta skjuta över problemen på andra. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräcklig trygghet för den enskilde, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Medlemmarna i TCO-förbundens arbetslöshetskassor har drabbats mycket hårt av pandemin. Jämfört med innan pandemin har antalet arbetslösa i TCO-förbundens a-kassor ökat med 50 procent vilket är en dubbelt så stor ökning som för det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen.

Samtidigt är ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen orimligt låg. För de flesta tjänstemän motsvarar den bara 50–60 procent av den tidigare lönen. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan, från 910 till 1200 kronor, har gjort att något fler, 2 av 10 i stället för 1 av 10 av de heltidsarbetande tjänstemännen skulle få 80 procent av tidigare lön från a-kassan om de blev arbetslösa.

Staten har dragit sitt tillbaka

För individen kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte, att klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. 

När staten har dragit sig tillbaka och låtit ersättningen från a-kassan halkat efter urholkas inkomstbortfallsprincipen. I praktiken är det i dag omställningsavtalens kollektivavtalade arbetslöshetsersättningarna och de fackliga organisationernas inkomstförsäkringar som upprätthåller tryggheten vid arbetslöshet för breda grupper på den svenska arbetsmarknaden. 

Behöver följa löneutvecklingen

Förekomsten av kompletterande försäkringar innebär dock inte att staten kan fortsätta att dra sig tillbaka. Det ska i stället ses som ett tecken på att taket i den offentliga försäkringen blivit orimligt låg. En rimlig offentlig försäkring är dessutom nödvändig för de som av olika skäl inte omfattas av de kollektivavtalade ersättningarna eller som arbetar i branscher där det är svårt att få fackliga inkomstförsäkringar att bära sig.

En första åtgärd som regeringen och riksdagen bör vidta är att låta det tillfälligt höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen ligga kvar även efter årsskiftet 2022–2023. Därefter bör man, för att undvika att inkomsttryggheten gradvis urholkas, indexera taket så det följer löneutvecklingen. 

Räknexempel:

Exempel för en privatanställd tjänsteman över 40 år som omfattas av kollektivavtalad ersättning AGE från TRR samt har fackets inkomstförsäkring.  Arbetslös en månad dag 1-100.

Vid ordinarie regelverk:

Vid det tillfälligt höjda taket i a-kassan pga pandemin:

Man måste kunna leva på en ersättning för att under en rimlig tid kunna se sig om efter ett nytt arbete. Det är inte ekonomiskt försvarbart att man har en försäkring som inte fungerar vid arbetslöshet och i stället behöver ta till åtgärder som inte på något sätt förbättrar ens ställning på arbetsmarknaden, som till exempel att sälja bilen eller flytta. Staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen.


Av Therese Svanström

Ordförande, TCO