Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Begränsad tolkhjälp är ett groteskt förslag

Ulf Kristersson väljer med det här förslaget att slå på de som befinner sig på botten av samhället, skriver Katayoun Keshavarzi och J. Mikael Olsson. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Katayoun Keshavarzi är översättare och tolk.
J. Mikael Olsson är doktor i statsvetenskap och författare.

Ulf Kristersson (M) tänjer återigen på populismens gränser genom att ta upp begränsad tolkhjälp. Ett sådant förslag leder inte till ökad integration, utan till godtycklighet och utanförskap, skriver Katayoun Keshavarzi, översättare och tolk, och J Mikael Olsson, författare och doktor i statsvetenskap.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Utbildade tolkar lär sig svåra termer inom olika områden, och att vara opartiska och neutrala. Allt för att säkerställa individens rättssäkerhet. Men tyvärr är ordet rättssäkerhet ibland vilseledande, ty det kan verka omfatta bara juridisk rättvisa, vilken bara är en del av rättssäkerheten. I ett rättssäkert samhälle skyddas individer mot övergrepp från myndigheter eller andra individer. Att begränsa tolkhjälp innebär att myndigheter ska avgöra vem som uppfyller de diffusa krav för tolkhjälp som Kristersson föreslår. Detta ger upphov till godtycklighet i besluten.

En terapisession kan handla om att beskriva sina värsta trauman. Även för tolkar kan sådant vara tufft. Hur ska då en godtycklig anhörig klara av det?

En annan allvarlig konsekvens är att vissa blir utlämnade åt landsmän och släkt. Detta leder till en beroendeställning inom olika invandrargrupper och detta i sin tur till parallella samhällen med en hierarki där de som behärskar språket hamnar i maktposition. Tystnadsplikten gäller inte släkt och vänner.

Ett enda ord kan vara avgörande

Att ha anhöriga som tolkar kan skapa obekväma situationer och därmed uteblivna sjukvårdsbesök. En utebliven gynekologisk undersökning kan leda till allvarliga sjukdomar. Samma problematik gäller barn som blir vuxna i förtid till följd av tolkning åt föräldrarna. Att anlita tolk handlar inte bara om att förstå, utan att bli förstådd. En terapisession kan handla om att beskriva sina värsta trauman. Sådant kräver goda språkkunskaper.

När det gäller tidsmässig begränsning av tolkhjälp antas att man lärt sig så pass mycket svenska på två år att man exempelvis kan träffa en läkare utan hjälp. Men under ett läkarbesök förekommer termer som kan vara avgörande för individens hälsa. Att förvänta sig att en invandrare som har klarat SFI ska kunna till exempel ordet ”beroendeframkallande” eller förstå detaljerade instruktioner är orimligt. Verksamma tolkar kan vittna om hur ett enda ord kan vara avgörande. 

Satsa på fungerande SFI 

Man lär sig inte språkets bruk i alla dess sammanhang på SFI. Det lär man sig som en del av integrationen, det vill säga genom umgänge med svenskar. Att anse att man kan lära sig språket innan man integrerats i samhället grundar sig på en gammalmodig syn på lärandet. Att förstå samhället går hand i hand med språkinlärning. Och detta ska vara grunden till svenskundervisning. Så är det inte nu. Inom SFI finns det ett stort utrymme för förbättring. 

Det finns metoder för språkundervisning som används i hela världen och som grundar sig på den kommunikativa kompetensen. Utifrån egen erfarenhet så är SFI fokuserad mest på grammatik och skriftliga övningar och minimala uttalsövningar. En typisk elev som genomgått SFI kan visserligen svenskans grammatik och läsa och skriva, men inte interagera med svenskar i alla de sammanhang som krävs för att fungera i samhället. Vill man göra något som främjar integration så kan man alltså satsa på ett fungerande SFI. 

Moderaternas förslag är ur barn-, jämställdhets- och integrationsperspektiv groteskt. Det är en förenklad och ovetenskaplig signalpolitik. Ingen är emot att folk lär sig svenska, men det finns inga skäl att tro att inskränkt tolkhjälp hjälper. Och att göra detta till en kostnadsfråga är bara ett sätt att blanda bort korten. Tolkkostnaden är en bråkdel av de 40 miljarder vi varje år förlorar på grund av skatteflykt, något som inte upprör väljarna. Och det vet förstås Ulf Kristersson. Han väljer att slå på dem som befinner sig på botten av samhället. 

 

Av Katayoun Keshavarzi

Översättare, auktoriserad tolk och lärare i asylsvenska

J. Mikael Olsson

Fil dr i statsvetenskap och författare