Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Banker diskriminerar småföretagen"

Elisabeth Thand Ringqvist.
Foto: Ola Strangeways

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det svenska välståndet bygger alltmer på entreprenörers förmåga att förverkliga sina idéer, starta och få företag att växa och att anställa nya medarbetare. De senaste 20 åren har fyra av fem jobb skapats i små och medelstora företag. Men alltför många fantastiska idéer förverkligas inte och alltför få företag växer. Ofta beror det på att företagaren har problem att finansiera affärsidén eller fortsatt expansion. Även om det förvisso är ett problem för entreprenören själv, så är det verkligt allvarliga att Sverige går miste om nya arbetstillfällen, skatteintäkter och exportintäkter därför att småföretag inte kan växa.

Vid sidan av eget kapital, privat eller i företaget, så är banklån en av de viktigaste finansieringsformerna för företag. Endast 10 % av expansionskapitalet utgörs av statligt och privat riskkapital. Det faktum att det blivit allt svårare för företag att få låna de senaste åren är därför mycket bekymrande. Kraven på säkerheter och egen kapitalinsats har stigit kraftigt. Och samtidigt som reporäntan, som till stor del styr bankernas lånekostnader, har sjunkit, så har räntan på småföretagens checkkrediter stigit. Mellan 2011 och 2012 föll reporäntan med 0,25 procentenheter (en sänkning med drygt 14 %). Under samma tid steg räntan på checkkrediten med ungefär en procentenhet (en höjning på ca 20 %)


I samband med kvartalsrapporterna för första kvartalet 2014, så talade flera av de stora affärsbankerna äntligen klarspråk: Tuffare krav, inte minst politiskt, på pressade bolåneräntor kompenseras genom räntehöjningar för företag. Få småföretag kan på det sättet själva kompensera för minskade marginaler inom ett affärsområde genom att ensidigt ta ut högre marginaler inom ett annat.

För att få ökad klarhet i frågan har vi tillfrågat våra medlemmar om deras villkor på checkkrediten. I ett första steg kan vi nu se resultatet för olika branscher, regioner och banker. När databasen blir mer omfattande kommer vi även kunna se resultatet givet olika lånebelopp.

Den genomsnittliga nyttjanderäntan (den man betalar när man nyttjar krediten) i Företagarnas Kreditcheck skiljer sig med närmare två procentenheter mellan länet med högst nyttjanderänta och länet med lägst.  I Jämtland är genomsnittet 7,81 % nyttjanderänta, medan det i Kalmar är 5,84 %. Generellt så har Norrlandslänen mellan 0,5 och 1,3 procentenheter högre nyttjanderänta än riksgenomsittet på 6,52 %. Att norrländska företag generellt skulle ha högre risk än riksgenomsnittet, eller för den delen än i södra Sverige, är direkt ologiskt och ränteskillnaden antyder en märklig särbehandling


Skillnaderna mellan branscher är också stora. I genomsnitt verkar den mest riskfyllda branschen vara byggande om man ser till räntan på checkkrediten. Byggsektorn får betala en genomsnittlig nyttjanderänta på 6,9 %. Det är också den bransch som har de enskilt högsta noterade räntorna på 11,4 till 15,5 %.

Betydligt lägre räntor, och därmed uppenbarligen bedömd lägre risk, finns hos tillverkande företag och övriga hantverkare, där den genomsnittliga nyttjanderäntan är 6,14 %.

Alla dessa skillnader till trots, så är kanske den mest intressanta bilden de stora skillnaderna i nyttjanderänta som råder mellan bankerna. ”Vinnare” i undersökningen är Danske Bank med en genomsnittlig ränta på 4,81 %. Högst genomsnitt har Handelsbanken med 6,98 %. Däremellan finns Nordea (6,32 %), Swedbank (6,42 %), Fristående sparbanker (6,61 %), SEB (6,68 %) och Länsförsäkringar (6,84 %). Också gruppen ”övriga småbanker” kommer väl ut med en genomsnittlig ränta på 5,49 %. Frågan blir enkel för en företagare: Kan man tjäna över 2 % i nyttjanderänta på sin checkkredit genom ett enkelt byte av bank eller kräver det att man flyttar företaget?

Det kan finnas skäl till att en enmansföretagare har en genomsnittlig nyttjanderänta på 7,81 % samtidigt som ett företag med 50 anställda i genomsnitt betalar 3,64 %. 417 räntepunkter är en mycket stor skillnad och det är stor brist på trovärdiga förklaringar som förklara detta. I alla mina dialoger med banker så gör de lokalt ett stort nummer av att de kan just den lokala marknaden och att de också har förmåga att bedöma låntagaren. På nationell nivå väljer man istället att tala om solida kreditvärderingsmodeller där kunskapen om branscher är djuplodande. Mot detta ställs företagare som vittnar om att kreditbeslut verkar fattas långt bort och nya branscher som menar att banker inte förstår och hänger med


Det finns alltför många oförklarliga skillnader mellan regioner, branscher och företag för att hävda att kreditmarknaden för småföretag fungerar väl. Bankerna borde rimligen kunna öppet redovisa vilka beräkningsgrunder som olika typer av lån har och vilka riskbedömningar som ligger till grund för respektive företagares nyttjanderänta. Den bristande transparensen, de förvirrade uttalanden som representanter från banker på lokal och nationell nivå gör samt det monumentala politiska ointresset för småföretagarens lånevillkor hämmar tillväxten.

Vår förhoppning är nu att finansmarknadsminister Peter Norman och Finansinspektionen tar till sig resultaten av vår undersökning och skyndsamt undersöker möjligheten att via regleringar kräva större transparens kring villkoren för lån till små- och medelstora företag. Om regeringen nu har bestämt sig att vi ska ha Europas tuffaste kapital och soliditetskrav på bankerna så kräver det att man säkerställer att det inte sker på bekostnad av de företag som inte kan ta upp lån på marknader med helt andra villkor.

I väntan på konkreta krav från myndigheter om transparens kring företagares villkor för lån och besked från bankerna hur den faktiska riksbedömningen och räntesättningen sker -  vågar vi påstå att bankerna diskriminerar småföretagen.


EIISABETH THAND RINGQVIST

är vd för Företagarna