Peter Eriksson. Foto: Privat.Peter Eriksson. Foto: Privat.
Peter Eriksson.  Foto: Privat.
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Badhuset har blivit jämställdhetens Colosseum

Publicerad

Att kvinnor vill slippa män i badhuset eftersom de inte kan visa normalt hyfs är inte ett jämställdhetsproblem – utan en ren ordningsfråga, skriver integrationsstrategen Peter Eriksson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Debatten om könsseparerade badhus är för mig en styggelse. Lika illa som företeelsen i sig. Hur kan man i Sverige, världens mest jämställda land byggt på sekulära principer, ens fundera i de banorna?

När jag och min syriske kollega engagerade oss i integrationsfrågan kom vi snabbt in på badhusfrågan. Vi var överens om att det är en orimlig anpassning av det svenska samhället. Vi bestämde oss för att vi i Ystad skulle bada tillsammans.

Då satt vi i fiket på KFUM på en av de första aktiviteterna vi hade för att föra samman asylsökande och ystadbor. Vi hade ingen plattform för att göra det och ingen plan för vårt badhusprojekt. Några månader senare blev vi anställda av Ystads kommun för att driva integrationen och vi fick en plattform.

Ystad har många och långa stränder. Det i kombination med många asylsökande barn väckte tankarna på en vattensäkerhetsutbildning. Med en teoretisk del och en praktisk; vi såg en uppenbar risk för drunkningstillbud.

I samverkan med Ystads Simsällskap kunde vi i egenskap av tjänstemän på kommunen utforma, finansiera och genomföra en kurs i vattensäkerhet för ca 200 asylsökande.

 

LÄS MER: Skamligt att införa separata bubbelpooler

 

När vi kom till det praktiska momentet på badhuset var det väldigt viktigt för oss att hela familjen var med. Det var vi tydliga med redan när vi tog upp anmälningarna. Vi visste att det fanns ett motstånd och en motvilja. Men ändamålen helgar medlen.

Jag drog en linje vid entrén till badhuset. Ingen man som var gift fick passera den utan att frun var med. Det var inte planerat. Men det blev så i stundens ingivelse och vi höll den linjen. Det var ett beteende som inte kunde accepteras.

Hur gick det? Det gick bra! Nästan alla badade tillsammans. De som inte badade tillsammans badade inte alls och de vet varför. Stämningen var hög. Alla blev säkrare i vattnet och vi fick en god uppskattning av den faktiska simförmågan.

Hur gjorde vi? Den första nyckeln var att vi fokuserade på målet: att bada tillsammans. Detta gjorde att diskussionen kring vad man skulle bada i blev underordnad, så länge det var i material som var avsett för bad. Den andra var att vi fokuserade på säkerheten och framför allt på barnens, vilket gjorde det fullt naturligt att alla skulle delta.


LÄS MER: SJ:s tåg ska inte ha en enskild "kvinnoavdelning"

 

Ibland läser jag artiklar där det står att det är en mänsklig rättighet att få och kunna simma. Jag skulle först och främst säga att det inte är en mänsklig rättighet, och i alla händelser att den är underordnad rätten till jämställdhet och respekt. Det går alltså inte att med rättighetsargument motivera könsseparerade badtider. I så fall är det nästan bättre att vi inte badar alls, varken män eller kvinnor, än att vi inför badhusapartheid.

Det debatteras och argumenteras kring heltäckande badkläder. Det finns en blygsel hos många från Mellanöstern. Man skyler sig till och med i omklädningsrummet. Av erfarenhet vet jag dock att det snabbt sker en tillvänjning från båda hållen. Målet måste vara att få kvinnorna till badhuset. När de kommit dit ska de bli väl bemötta och vilja komma igen.

Det sägs att kvinnor vill slippa män i badhuset, eftersom dessa inte kan visa normalt hyfs. Det är ju inte ett jämställdhetsproblem utan en ren ordningsfråga. Ohyfsade män bör helt enkelt avvisas från badet. Att vara där är ju som jag skrev ovan inte en mänsklig rättighet.

Badhuset har blivit jämställdhetens Colosseum. Det är här vi måste ta striden till sista droppen.

 

Peter Eriksson

Integrationsstrateg,

Ystads kommun

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag