Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Avskaffa det lyxiga barnbidraget helt

I dag höjs barnbidraget – men det går inte precis någon nöd på svenska barnfamiljer. Regeringen sprutar bidragsmiljarder över välmående medelklass, skriver Joar Forssell och Max Sjöberg.
Joar Forssell är ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Max Sjöberg är Luf:s ekonomiskpolitiske talesperson.

Polisen har för lite resurser, utanförskapet växer och politiker påstår att vi inte längre har råd att hjälpa flyktingar. 

Då är det anmärkningsvärt att över 30 miljarder varje år satsas på ett bidrag till välmående medelklass, skriver Luf:s Joar Forssell och Max Sjöberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | BARNBIDRAG. Från och med i dag höjs barnbidraget med 200 kronor. Ett skönt tillskott i kassan för alla barnfamiljer – gratis pengar är alltid härligt – men frågan är om det verkligen är en smart satsning. Mycket tyder på att det inte är det.

Svenska barnfamiljer har det bra. Väldigt bra. Siffror från SCB visar att andelen familjer med låg ekonomisk levnadsstandard har halverats sedan mitten av 90-talet och att andelen familjer med hög levnadsstandard under samma tid har femdubblats. Den genomsnittliga barnfamiljen i dag skulle i princip ha råd att försörja en lika stor familj till. Därför är det förvånande att regeringen väljer att lägga fyra miljarder varje år på ökade bidrag till just denna grupp.

Att det är valfläsk det handlar om blir extra tydligt när man ser hur tidsplanen för förslaget ser ut.

När skattepengar ska fördelas måste utgifter alltid ställas mot varandra. Pengar ska användas där de gör mest nytta och där behoven är som störst. Att satsa fyra miljarder på höjda bidrag till en av de grupper i samhället som har det allra bäst ekonomiskt ställt är raka motsatsen till detta. Detta vet givetvis regeringen – ändå väljer de att gå fram med denna satsning. Varför?


LÄS MER: Tvåbarnsmamman Lotta: Tack för barnbidraget, staten – men nej tack!


Nu ska valfläsket fram med besked

Svaret stavas naturligtvis v-a-l-r-ö-r-e-l-s-e. I hopp om att väljarna ska glömma poliskrisen, misslyckad integration och ökade vårdköer tar de i stället fram bidragskanonen, riktar den mot en bred grupp av mittenväljare, fyrar av och håller tummarna för att de ska lyckas köpa sig några röster. Att det är valfläsk det handlar om blir extra tydligt när man ser hur tidsplanen för förslaget ser ut. Istället för att börja betala ut det höjda bidraget redan i mars så kommer höjningen att betalas retroaktivt i juli. En påminnelse om att rösta rött lagom till valdagen till över två miljoner väljare.

Deras barn kan köpa en bil eller använda pengarna som insats till en lägenhet när de tar studenten. Härligt för dem, men inte ett rimligt sätt att använda skattepengar på.

I stället finns det skäl att ifrågasätta om barnbidraget överhuvudtaget borde finnas. Kostnaden för barnbidraget är enorm – för 2018 beräknas kostnaden bli över 31 miljarder. Det är mer än kostnaden för hela polismyndigheten och motsvarar över halva försvarsbudgeten. Samtidigt är svenska barnfamiljer, som vi nämnt ovan, en av de absolut ekonomiskt starkaste grupperna i samhället. Många familjer tipsas om att lägga undan barnbidraget på ett sparkonto, så att deras barn kan köpa en bil eller använda pengarna som insats till en lägenhet när de tar studenten. Härligt för dem, men inte ett rimligt sätt att använda skattepengar på.

För dem som verkligen behöver pengarna finns bättre reformer

Det finns givetvis barnfamiljer med små ekonomiska resurser, men för dem finns mer träffsäkra reformer. En bättre reform hade varit att höja normen för försörjningsstöd för barnfamiljer. En annan att sänka skatten på låga inkomster. Ett tredje sätt hade varit en arbetsmarknadspolitik med lägre trösklar som gjorde att fler fick ett första jobb att gå till. 

Politik handlar om att göra prioriteringar, och samma pengar kan inte satsas på två saker samtidigt. I ett läge där polisen har för lite resurser, försvaret är underfinansierat, utanförskapet bland utrikes födda växer och politiker påstår att vi inte längre har råd att hjälpa människor som flyr undan krig och förtryck är det anmärkningsvärt att över 30 miljarder varje år satsas på ett bidrag som främst går till välmående medelklass. 

Huvudlöst fiske efter mittenväljare

Vi förstår att detta inte är världens mest populära förslag, men pengarna hade gjort större skillnad någon annanstans. I valet mellan vad som är rätt och vad som är lätt är det politikers skyldighet att alltid välja det förstnämnda. Att regeringen nu går åt motsatt håll och sprutar bidragsmiljarder över välmående medelklass i hopp om att vinna några mittenväljare är därför minst sagt huvudlöst. 


Av Joar Forssell

Ordförande Liberala ungdomsförbundet

Max Sjöberg

Ekonomiskpolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet

0