Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Även i Sverige klias det på varandras ryggar

Louise Brown, korruptionsspecialist. Foto: Pressbild
SVT:s "Uppdrag granskning" begärde ut skatteuppgifter om toppdiplomaten Frank Belfrage. Då ringde Skatteverkets näst högsta chef för att varna honom. Foto: Uppdrag granskning/SVT

Vårt lands litenhet återspeglas tyvärr inte i den antagna omfattningen av Panama-affärerna. Och Skatteverkets ledning särbehandlar individer med rätt kontakter.

Sverige kommer att ha svårt att bibehålla ett varumärke som moralens väktare av högre rang, skriver korruptionsspecialisten Louise Brown.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Läckan om skatteflykt via Panama tvingar oss att bekänna färg. Svenska intressen i form av bolag, banker och privatpersoner har spelat med i en tydlig melodi i skattemässig moll. Vårt lands litenhet återspeglas tyvärr inte i den antagna omfattningen av de svenska Panama-affärerna.

Finansinspektionen ska nu granska om Nordea följt lagen och Skatteverkets utredare kommer inte vara sysslolösa på länge. I sammanhanget blir det också än mer tydligt att högre skatter är inte alltings lösning på ett bibehållet välfärdssamhälle. Se hellre till att ta in de skatter som redan fastlagts, och att varje krona används effektivt.

Vi kan redan nu anta att Sverige kommer att ha svårt att bibehålla ett varumärke som moralens väktare av högre rang. Vidare är det uppenbart att nästa fokusfråga inom hållbarhetsdebatten måste bli beskattning. Det påpekas i hållbarhetssammanhang att det inte räcker med att ”bara följa lagen”. Aktieägare och kunder förväntar sig att företag gör mer än så, för att aktivt bidra till en etiskt, socialt och miljömässigt hållbar framtid. Panama-härvan visar att vi inte är i närheten av den ambitionen.

 

Spannet mellan muta, korruption, bedrägeri, skatteflykt och penningtvätt kan ses som svävande. Vi pratar om både lagvidriga handlingar men också om moraliskt förkastligt beteende. Kännetecknande för handlingar av dessa slag är en systematisering som till slut ses som ett normalt beteende, en smart affärsidé.

Sedan 2001 har omfattningen av illegala finansiella transaktioner globalt trefaldigats. Varför skulle Sverige vara ett undantag? Skatteflykt och olagliga finansiella transaktioner beräknas kosta världen minst 100 miljarder USD per år. 50 miljarder förloras enkom via stater och multinationella bolag i Afrika. Om alla betalade skatt där de borde, skulle bistånd inte behövas lyder en förenklad devis.

Obama föreslår nu internationella skattereformer. I Moskva tolkas misstankar om ryska intressens nyttjande av Panamaupplägg som Putinfobi. Ingen överraskning. Och hos oss - kommer involverade att klara sig med självrättelse eller ska avgångar krävas? Låt oss hoppas att vi i Sverige inte än en gång hemfaller åt att nöja oss med ryggmärgsreflexen ”vi ska göra en utredning och se över våra rutiner, för vi visste ju inte”.

 

Det kanske mest slående är hur Sverige lider av de personliga nätverkens klibbighet, en vanartig skuggsida av den svenska modellen. Genom privata kontakter förväntas man åtnjuta särbehandling, vilket relationen mellan Skatteverkets överdirektör Helena Dyrssen och toppdiplomaten Frank Belfrage visar. Den förre försökte som bekant varna Belfrage för en stundande granskning. Enligt SVT:s Uppdrag granskning särbehandlar Skatteverkets ledning alltså individer med rätt kontakter. Gamla kollegor kliar varandra på ryggen. Det säger en del om synen på transparens och jämlikhet och som genomsyrar hela vårt samhälle, från rekrytering till informationshantering.

I korruptionssammanhang talas det om vikten av tonen på toppen, det vill säga ledningens engagemang i etiska frågor. I slutet av 2016 lanseras en internationell ISO-standard för förebyggande av mutor. Inget säger att mutor förekommit i Panama-härvan, bara att det finns misstankar om skattebrott. Dock är högst intressant att notera att just den svenska expertgruppen som deltagit i arbetet med den nya standarden yrkat för att ledningens roll ska tydliggöras i kraven på ledningssystem mot mutor. Det torde tyda på att vi vet hur viktigt det är med ansvarsutkrävande, särskilt i vårt klibbiga nätverkssamhälle där man gör allt för att inte skapa dålig stämning. För man vet ju inte när man kan behöva en gentjänst härnäst.

 

Louise Brown

Korruptionsspecialist, författare till "Den skenhelige svensken – Korruption utan konsekvenser"

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!