Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Att låta brunkolet stanna i marken var inte möjligt

Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson riktade hård kritik mot försäljningen av Vattenfalls tyska kolkraftsverksamhet.
Anna Borg är finansdirektör på Vattenfall.Foto: VATTENFALL

Vattenfall svarar Slöseriombudsmannen: 

Vår tidigare brunkolsverksamhet står för omkring tio procent av Tysklands elproduktion. Det är tyska politiker som sätter ramarna för den tyska energiförsörjningen, skriver finansdirektör Anna Borg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK | KLIMAT & MILJÖ. Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, kommenterar i en debattartikel i Expressen Vattenfalls försäljning av den tyska brunkolsverksamheten. Artikeln innehåller en del påståenden och sakfel som vi ser anledning att kommentera.

Vattenfalls uppdrag, beslutat i riksdagen, är att driva verksamheten på ett affärsmässigt sätt och vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion. Försäljningen av brunkolsverksamheten svarade tydligt upp mot detta uppdrag. Beslutet var affärsmässigt för Vattenfall eftersom kolbaserade tillgångar på sikt bedöms medföra en betydande finansiell och politisk risk. Verksamheten passade heller inte in i Vattenfalls strategi att ställa om mot mer förnybar produktion.

 

LÄS MER: Så slösade staten bort våra miljarder – och miljön

 

Kostnaden för utsläppen har ökat 400 procent

Transaktionen var komplex och innehöll många delar. Ett viktigt skäl var vår tro att kraftslag som släpper ut mycket koldioxid kommer att ha ökade kostnader i någon form. Priset på utsläpp av koldioxid ökar kraftigt och har sedan försäljningen av brunkolsverksamheten gått upp med 400 procent. 

Andra viktiga delar av affären var att stora åtaganden för framtida kostnader togs över av köparen. Det hade varit nödvändigt att göra stora investeringar i brunkolsverksamheten om den fortsatt varit i Vattenfalls ägo. Dessa investeringar hade konkurrerat med investeringar i produktionsslag som inte släpper ut koldioxid, som de svenska kärnkrafts- och vattenkraftstillgångarna samt investeringar i vindkraft. 

Tyska politiker bestämmer över tysk energi

Alternativet att behålla brunkolsverksamheten och ”låta kolet stanna i marken” hade inte varit finansiellt motiverat och inte heller verksamhetsmässigt möjligt. Vattenfalls tidigare brunkolsverksamhet står för omkring tio procent av Tysklands elproduktion och är en stor arbetsgivare i en region som är beroende av dessa arbetstillfällen. En långsiktig nedläggning av verksamheten kräver tillstånd både av nationella och regionala myndigheter. Det är tyska politiker som sätter ramarna för den tyska energiförsörjningen och hur de tyska utsläppsmålen ska uppnås. En kommission är utsedd för att planera landets nedläggning av kol som en produktionskälla för el. 

Genom att minska den fossilbaserade elproduktionen inom Vattenfall till mindre än en fjärdedel är bolaget på god väg att ställa om mot mer förnybart och att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Försäljningen av brunkolsverksamheten var ett stort och viktigt steg i den omställningen.

 

Av Anna Borg

Finansdirektör, Vattenfall