Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Att begränsa antalet döda är ditt jobb, Tegnell

Statsepidemiolog Anders Tegnell.Foto: FREDRIK WENNERLUND/STELLA PICTURES
Lena Einhorn, med dr i virologi.Foto: Agneta Åkesson
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT

Finns det någonting som är viktigare under en pandemi än att människor ska överleva? Och hur kan man anse att en strategi annars har fungerat väldigt bra? 

När Anders Tegnell hävdar att våra förslag inte är ”vettiga” och ”genomförbara” underkänner han samtidigt de insatser som Norge, Danmark och Finland på ett så lyckosamt sätt genomfört, skriver 23 forskare och läkare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I Expressen TV den 25 juni säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att anledningen till att han inte tar till sig den kritik som framförts av vissa forskare (inklusive av oss som undertecknat denna artikel) är att vi inte har kommit med ”vettiga” och ”genomförbara” alternativ. 

Våra förslag baseras på vetenskapliga data och den erfarenhet som ett stort antal länder tillgodogjort sig under pandemin, och därför vill vi repetera dem en gång till. Men innan vi gör det vill vi påminna om att åtgärderna har lett till att Norge veckan 16 till 22 juni rapporterade sex dödsfall, Danmark fyra dödsfall, Finland ett dödsfall, och Sverige 231 dödsfall. När detta skrivs är cirka 200 personer inlagda på IVA för covid-19 i Sverige, i Finland endast två.

Konsekvent smittspårning och isolering

Vad har då våra nordiska grannar gjort? De har initialt bland annat stängt restauranger och andra större samlingslokaler, de har genomfört omfattande testning, de har genomfört konsekvent smittspårning, och de har isolerat nära kontakter till smittade, åtgärder som vi har diskuterat och förespråkat i våra artiklar. När Anders Tegnell hävdar att våra förslag inte är ”vettiga” och ”genomförbara” underkänner han samtidigt de insatser som Norge, Danmark och Finland på ett så lyckosamt sätt genomfört. 

Det är den bristande flexibilitet som FHM uppvisat som har lett till att dödssiffran i Sverige i dag ligger över 5 000

Det har tidigare funnits en tveksamhet om huruvida munskydd kan minska smittspridningen. Under de senaste veckorna har det dock publicerats ett stort antal vetenskapliga studier som med all önskvärd tydlighet påvisar värdet av munskydd, speciellt inom äldreomsorgen och i offentliga trånga eller folktäta miljöer, varför vi även har fört fram detta som en viktig åtgärd. 

Lyssna på WHO

WHO rekommenderar nu också användandet av munskydd hos allmänheten. I våra grannländer är smittspridningen nu så begränsad att man i nuläget inte behöver ta till denna åtgärd. I Sverige, med över tusen nyupptäckta fall varje dag, och på basis av väl genomförda vetenskapliga studier, har användandet av munskydd av oss framförts som ett viktigt inslag i smittbekämpningen. En sådan åtgärd är inte endast ”vettig”, utan i högsta grad också ”genomförbar”.

Trots överväldigande vetenskaplig evidens för ovan nämnda åtgärder står Folkhälsomyndigheten i stort sett kvar vid de rekommendationer som framfördes i det initiala skedet av epidemin: håll avstånd, tvätta händerna, stanna hemma om du känner dig sjuk. 

Bristen på flexibilitet är obegriplig

Under tiden har de flesta länder adapterat sina strategier i enlighet med ständigt uppdaterad kunskap. Det är den bristande flexibilitet som Folkhälsomyndigheten uppvisat som har lett till att dödssiffran i Sverige i dag ligger över 5 000, och är bland de högsta i världen sett till befolkningsmängd. Och det är vår höga smittspridning som gjort att många länder stängt sina gränser för oss. Den bristande flexibiliteten är ett stort mysterium, vilket är anledningen till att vi har skrivit våra debattartiklar. 

I en intervju den 18 juni i Expressen TV sa Anders Tegnell: ”Jag tycker att vi haft en coronastrategi som i många aspekter har fungerat väldigt bra.” I sitt sommarprogram tillade han att ”det stora misslyckandet är att så många dog”. Men man måste då fråga sig: Finns det någonting som är viktigare under en pandemi än att människor ska överleva? Och hur kan man anse att en strategi annars har fungerat väldigt bra?

Munskydd ett måste

Men vi ber honom att på basis av vetenskapliga data och erfarenheter från andra länder införa munskydd, och, förutom välkommen utbyggd testverksamhet och smittspårning, införa karantän för dem som varit i nära kontakt med smittade individer. Och om han väljer endast en av dessa åtgärder, nämligen införandet av munskydd, så kommer vi att få se att antalet smittade, IVA-vårdade och döda sjunker dramatiskt.

Trots allt är detta en statsepidemiologs viktigaste uppgift.

 

Av Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi, Lunds universitet

Marcus Carlsson, docent i matematik, Lunds universitet

Lena Einhorn, med dr i virologi

Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet

Fredrik Elgh, professor i virologi, Umeå universitet

Andrew Ewing, professor i molekylärbiologi och kemi, Göteborgs universitet

Manuel Felices, med dr i endokrin kirurgi, sektionschef, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Åke Gustafsson, med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala

Claudia Hanson, associate professor, Global public health, Karolinska institutet

Stefan Hanson, infektionsläkare, fil dr i internationell hälsa

Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Olle Isaksson, professor emeritus i endokrinologi, Sahlgrenska akademin

Anders Jansson, överläkare i klinisk fysiologi, Danderyds sjukhus

Bo Lundbäck, senior professor i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet

Åke Lundkvist, professor i virologi, Uppsala Universitet

Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet

Andreas Nilsson, professor i psykologi, Göteborgs universitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Thomas Sandström, professor i folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Jens Sörensen, docent, Avdelningen för globala studier, Göteborgs universitet

Cecilia Söderberg-Nauclér, professor i medicinsk mikrobiell patogenes, Karolinska institutet

Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi, Karolinska institutet

Anders Wahlin, professor emeritus i hematologi, Umeå universitet