Sagal Yusuf, Grundare till Voice of hijabisSagal Yusuf, Grundare till Voice of hijabis
Sagal Yusuf, Grundare till Voice of hijabis
Noor Behrooz, grundare till Voice of hijabisNoor Behrooz, grundare till Voice of hijabis
Noor Behrooz, grundare till Voice of hijabis
Ramla Abdullah, grundare till Voice of hijabis. Foto: Anna-Karin NilssonRamla Abdullah, grundare till Voice of hijabis. Foto: Anna-Karin Nilsson
Ramla Abdullah, grundare till Voice of hijabis. Foto: Anna-Karin Nilsson
Aiman Kayani, grundare till Voice of hijabis.Aiman Kayani, grundare till Voice of hijabis.
Aiman Kayani, grundare till Voice of hijabis.

Att bära hijab ger oss frihet

Publicerad

Vi är muslimska feminister. Genom vår religion och vårt klädval känner vi oss fria. Ändå ses vi som andra klassens medborgare här i vårt eget samhälle, skriver Ramla Abdullahi, Noor Behrooz, Aiman Kayani och Sagal Yusuf.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Vi lever i ett samhälle som glömmer oss. Som glömmer det faktum att vi är människor som existerar, människor som har möjligheten att göra våra egna val och som har vår egen röst.

Vi lever i ett samhälle som dömer oss, som ser oss som förtryckta och offer som ska räddas eller skylla oss själva - bara för att vi bär hijab, slöja. Vi är trötta på den bild som ständigt förmedlas av oss, vi är trötta på att själv- utnämnda experter ska prata för oss och problemen vi upplever. Vi är trötta på den vardagliga, strukturella rasismen och islamofobin som vi ständigt utsätts för, men som inte tas på allvar.

Att välja att bära på hijab i det västländska samhället, och därmed välja att bryta mot den västländska kulturen, är modigt. Det är inte att vara offer eller förtryckt som väst älskar att utmåla oss till.

Att bära hijab i ett samhälle som anser att det är självklart att visa håret är att visa ett starkt civilkurage. Det är att sträcka på sig varje gång man går ut hem-ifrån, där man förväntar sig det ena och det andra, på grund av sitt plagg.

Tänk dig att klockan åtta på kvällen kan du inte som muslimsk hijab-bärande kvinna slippa känslan av oro och otrygghet på väg hem ifrån jobbet, utan man oroar sig för vad som kan hända bakom sin rygg.

Tänk dig att bli attackerad i det offentliga rummet, utan någon reaktion alls från resten av omgivningen där man i stället ses som det stackars offret, som får skylla sig själv på grund av sitt klädval och sin tro. Tänk dig att ses som en andra klassens medborgare i sitt eget samhälle, där din position i samhället anses vara att hålla tyst.

Vi är fyra muslimska kvinnor som har fått nog och som bestämt oss för att sätta ner foten där vi känner att något måste göras. Därför har vi valt att skapa plattformen Voice of hijabis för oss muslimska systrar som har valt att bära på hijab. En plats där våra röster äntligen hörs och inte osynliggörs.

En plats där vi diskuterar allt från rasism, vithetsnormen, västländska kulturen till islamofobi. Där vi kommer att formulera de olika problem som vi bemöter men också lägga fram förslag på konkreta lösningar och åtgärder man kan göra.

Vi är muslimska feminister som inte känner att våra rättigheter tas ifrån oss på grund av vårt val av religion och kläder, utan det är just genom vår religion och vårt val av kläder som vi känner oss fria, som vi känner oss mäktiga. Fria för vi inte låter samhället definiera oss, utan vi väljer att definiera oss själva. Vi är inte i behov av den feminism som är upptagen med att diskutera huruvida vårt plagg är symbol för förtryck eller frigörelse, samtidigt som muslimska kvinnor misshandlas på grund av sina kläder.

Tänk ifall vi påstod att alla med orange tröja är förtryckta, eller att orange tröja är oacceptabelt att ha på sig. Muslimer anses även ständigt bära ett kollektiv ansvar för vad resten av alla muslimer gör. Där den vita bara är sjuk i huvudet försöker man hitta religiösa och kulturella anledningar för den bruna, svarta kroppens handlingar.

Vi är inte i behov av den feminism som lär oss att jämlikhet är lika med likhet.

Den säger sig kämpa för allas lika värde. Men vi som muslimska kvinnor har fått våra rättigheter för 1400 år sedan. Tack vare islam, slutade vi anses som en börda eller ett problem. Det är genom islam som vi har fått vår äganderätt och rätten till att känna oss trygga, och fria från samhällets förtryck.

Det är hög tid att vi på riktigt lyfter dessa frågor och diskuterar varför vårt samhälle ser ut som det gör i dag.

Därför startar vi ett forum där våra berättelser, våra erfarenheter av rasism och islamofobi inte för- minskas eller förlöjligas genom att de jämförs med andras berättelser som inte har med rasism eller islamofobi att göra.

Vi vill äga bilden av oss själva och visa att vi inte är ett projekt för den vita västländska feminismen. Vi är varken ett problem eller börda, utan vi är kvinnor, muslimer, feminister och fria att med våra egna röster göra våra egna val.

Ramla Abdullah

Noor Behrooz

Aiman Kayani

Sagal Yusuf

Grundare till Voice of hijabis

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag