Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Astrid arbetade för Säpos föregångare

Astrid Lindgren var inte bara författare, under andra världskriget arbetade hon på allmänna säkerhetstjänstens brevcensur. Foto: Kjell Gustafsson

Säkerhetstjänsten som Astrid Lindgren jobbade för, jagade främst kommunister och var en hemlig polisiär organisation hårt styrd av S, skriver journalisten Lena Breitner.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Mellandagarnas tittarsuccé Astrid har berört många. Astrid Lindgrens uppväxt i en religiös familj, skandalen då hon blev gravid med en gift man och sorgen över att tvingas lämna bort sitt barn. Det är ett ömsint reportage, som tyvärr trampar historiskt fel i det första avsnittet. När andra världskriget bryter ut påbörjas Astrid Lindgrens krigsdagbok.

"Den femtonde i denna månad började jag mitt hemliga beredskapsarbete. Det är så hemligt att jag inte vågar skriva om det här", noteras i september 1940.

Dokumentären berättar om hotet från nazismen. Astrid Lindgren avskyr Hitler och arbetar hos en antinazist.

Leif GW Persson säger att hon jobbade på försvarsstabens underrättelseavdelning, på brevcensuren tillsammans med hundratals kvinnor. "De gör en avgörande insats då för kampen mot tyskarna", säger han.

Men brevcensuren låg inte under militären, utan tillhörde en av Socialdemokraterna hårt styrd hemlig polisiär organisation med extraordinära befogenheter, Allmänna säkerhetstjänsten, som främst inrättades för att jaga kommunister. Astrid Lindgren avskydde även Stalin och Mussolini.

Programmets koncentration på nazismen ger en skev bild av Allmänna säkerhetstjänsten, som tillkom till följd av 20-talets nerrustning, annalkande krig och rädsla för ideologiska ytterligheter. Historikern Leif Björkman ger en bredare bild i sin Säkerhetstjänstens egen berättelse om spionjakten krigsåren 1939-1942. Visst hade Sverige nazistiska partier, som filmen beskriver, men de hade svagt stöd. 20 000 röster 1936 att jämföra med bortåt 100 000 för kommunisterna.

En av arkitekterna bakom Allmänna säkerhetstjänsten, Carlos Adlercreutz, hade noga studerat "den kommunistiska förtjusningen över sabotage som stridsmedel" och hemvändande kommunistiska krigsveteraner från spanska inbördeskriget oroade. Det skulle visa sig vara befogat. Redan före krigsutbrottet pågick utredningar som skulle visa att svenska kommunister kopplade till det Moskvastyrda Komintern stal dynamit i Kiruna för attentat i Europa.

Allmänna säkerhetstjänsten bildades av regeringen 1938-1940. 5 000 hemliga medarbetare engagerades. Censur och åsiktsövervakning på arbetsplatserna infördes.

Astrid Lindgren må ha varit anti- nazist, men om hon skötte sitt jobb på censuren bör hon även ha rapporterat om spionage mot tyskarna. Björkmans sammanställning 1939-1942 visar 134 dömda eller utvisade för spionage eller sabotage för de allierade, främst norrmän och svenskar. Brevcensuren bidrog med bevismaterial. Motsvarande siffror för tyskt/nazistiskt spionage och sabotage är 43 personer, för kommunistiskt/ryskt 63 personer.

Kommunisterna var konspirativt avancerade. De razzior som social- minister Möller beordrade mot svenska kommunister ledde till att få medlemmar i Wollweberligan dömdes. De hemliga cellerna var sektionerade. Gripna hade begränsad kunskap att delge vid förhör.

Björkman går så långt att han kallar Allmänna säkerhetstjänsten för "en hemlig svensk politisk polis, inte olik den som fanns i en diktaturstat".

Hur får vi ihop detta med vår älskade sagotant? Kanske genom att flytta fokus. Organisationen måhända var odemokratisk och hårt kontrollerad av statssekreterare Tage Erlander, men var inte främsta syftet att bevara självständigheten? I öster slukade Stalins välde de baltiska staterna och delar av Finland.

Sverige hade anledning att oroa sig för Sovjetsympatisörer. Utredningsarbetet mot Wollweberligan i samarbete med Tyskland och andra västmakter hade inletts redan före krigsutbrottet. Britternas aktiviteter i Sverige kunde inte negligeras.

I dokumentärens andra del åter- kommer Hitler-fokus. Men, i två meningar får vi äntligen en bättre Katla-referens:

"Nationalsocialismen och bolsjevismen. Det är ungefär som två skräcködlor i kamp med varandra".

I maj ges Astrid Lindgrens krigsdagböcker ut, sjuttio år efter andra världskrigets slut. Förhoppningsvis kommer fler nyanser fram om vår hemliga historia. Men kan vi förena en barnkär författare med Säpos föregångare? Hon kanske var som de flesta andra människor. Som inte alls vill ha något krig.

Lena Breitner

Journalist som gräver i kalla kriget ur ett underrättelseperspektiv.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!