Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Arbetsförmedlingen läggs ned på ett ovärdigt sätt

Skåne är en av de regioner som drabbas hårdast. Här stänger 17 av Arbetsförmedlingens 23 kontor. Sveriges arbetslösa förtjänar bättre, skriver debattörerna.Foto: MAXIM THORÉ/BILDBYRÅN
Torkild Strandberg (L) är kommunstyrelsens ordförande i Landskrona.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) är kommunstyrelsens ordförande i Malmö.Foto: PETER KROON / PRESSBILD

Ett system tas bort – för att ersättas av ingenting alls. Det är ett svek mot människor i behov av stöd och huvudlöst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det sätt på vilket neddragningen av Arbetsförmedlingen nu sker är inte värdigt svensk statsförvaltning, skriver Torkild Strandberg (L) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sättet den pågående omstruktureringen av Arbetsförmedlingen sker på får allvarliga konsekvenser. Vi ser redan att enskilda människor drabbas och att näringslivets kompetensbrist förvärras. Kommunerna får axla kostnaderna när staten drar sig tillbaka. Som lokala företrädare för våra olika partier förutsätter vi politisk handlingskraft från regeringen och resurser för att hantera följderna av ett illa genomfört beslut.

Nu reformeras arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens roll. Skåne är en av de regioner som drabbas hårdast. Här stänger 17 av 23 kontor. Statlig finansiering för framgångsrika arbetsmarknadsprojekt dras in med kort varsel. Människor långt från arbetsmarknaden får inte den hjälp de behöver, och näringslivet nekas nödvändig kompetens. I kommunerna ser vi redan arbetslösheten stiga och att allt fler tvingas söka sig till socialtjänsten för att klara sin försörjning. 

Inte värdigt svensk statsförvaltning

Man kan ha olika uppfattning om såväl Arbetsförmedlingens uppdrag som dess effektivitet. Men alla borde kunna vara överens om att det sätt på vilket omläggningen och neddragningarna nu sker, där befintliga strukturer och insatser rivs ner till synes utan tanke på vad som ska komma i dess ställe, inte är en styrning värdig svensk statsförvaltning. Det är ett svek mot de människor som behöver stöd och huvudlöst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Våra kommuner drabbas hårt

För Landskrona och Malmö, städer med förhållandevis hög andel invånare med svag förankring på arbetsmarknaden, innebär neddragningarna därför ett särskilt bakslag. Under flera års tid har vi sett en stadig, positiv utveckling av sysselsättningen i våra kommuner. I Landskrona har arbetslösheten minskat från 15,3 procent år 2017 till 11,4 procent i september 2019. Även i Malmö har arbetslösheten sjunkit och antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd minskat under flera års tid, samtidigt som befolkningen i övrigt vuxit snabbt. 

Malmöbor som tidigare getts en fot in på arbetsmarknaden tvingades i stället ansöka om försörjningsstöd.

Utvecklingen är resultatet av ett målmedvetet, långsiktigt arbete för att få fler Malmö- och Landskronabor i arbete. I detta arbete har Arbetsförmedlingen varit en viktig samarbetspartner. Nu riskeras fungerande strukturer och samarbeten som byggts upp under lång tid. De allvarliga konsekvenserna är redan många.

Många i Landskrona fick jobb

I Landskrona finns en stark industri med ett stort och växande kompetensbehov. Trots detta har den framgångsrika svets- och plåtbearbetningsutbildningen i Lernias regi nyligen tvingats lägga ner, som ett direkt resultat av att staten dragit in finansieringen. En utbildning där majoriteten av alla deltagare gått direkt till jobb och som varje år tagit ett betydande antal personer ur utanförskap och bidragsberoende.

Fler tvingas till socialbidrag i Malmö

I Malmö lämnade ryckigheten i arbetsmarknadspolitiken ett hål på tiotals miljoner i stadens budget när de viktiga extratjänsterna hastigt drogs in. Malmöbor som tidigare getts en fot in på arbetsmarknaden, med kollektivavtalsenlig lön och ett nytt socialt sammanhang, tvingades i stället ansöka om försörjningsstöd. När Arbetsförmedlingens lokala kundtorg stängdes runtom i Skåne ökade dessutom trycket på Malmökontoret kraftigt. Där har man ibland nödgats anlita väktare för att upprätthålla ordningen när desperata arbetssökande köar för att få hjälp eller ett viktigt beslut om utbetalning av stöd.

Exemplen ovan är bara ett axplock bland många på hur det minskade statliga åtagandet tar sig uttryck i människors, företags och kommuners vardag. Ett system tas bort – för att ersättas av ingenting alls. Det är inte acceptabelt.

Kommunerna kan spela viktig roll

Vi förutsätter att regeringen agerar snabbt för att fylla det tomrum som den genomgripande förändringen av arbetsmarknadspolitiken innebär. Med rätt mandat och förutsättningar kan kommunerna spela en viktig roll. Vi har detaljkunskap om den lokala arbetsmarknadens behov, men också strukturer för att docka ihop socialtjänst, utbildning och olika stödanställningar för att lotsa fler till egen försörjning. Vilken väg och ansvarsfördelning man än väljer krävs handling och tillräcklig finansiering. Sveriges arbetslösa förtjänar bättre.

 

Av Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) 

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö

Torkild Strandberg (L)

Kommunstyrelsens ordförande i Landskrona

Reformeringen av Arbetsförmedlingen riskerar att spricka