Är Strandhälls plan för vindkraften ens laglig?

Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S).
Foto: LARS SCHRÖDER/TT
Jan Blomgren, professor i kärnfysik och författare till ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”.
Foto: Samuel Unéus

Vindkraftverken är inte tillräckligt lönsamma. Annika Strandhäll vet detta och har övertalats av vindkraftsindustrin att svenska folket ska betala notan.

Är det ens lagligt att stötta en näringsgren på det här sättet? skriver Jan Blomgren, Sven Olof Andersson Hederoth och Per Fahlén.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sveriges miljö- och klimatminister, Annika Strandhäll, tror sig nu ha knäckt den svenska energipolitikens svåraste nöt: Hur man får kommuner att strunta i befolkningens motstånd mot vindkraft. 

Genom ett bidragssystem till kommunerna vill hon ha en generösare inställning till vindkraften bland landets kommunpolitiker. Smart kan man tycka, vem vill inte ha mer pengar? Men är det väl genomtänkt?

En normal, svensk kommunpolitiker är betydligt närmare sina väljare än vad statsmaktens företrädare tänker sig. Rörligheten bland väljarna i kommunalval är stor och ingen politiker vinner röster på att ta statliga mutor om det går ut över kommunbefolkningens livskvalitet.

De som lider skada kompenseras inte

I en rättsstat som Sverige är det rimliga att man kompenserar den som lider skada. Så icke med detta förslag. De fastighetsägare som ser sina hus förlora i värde när de blivit grannar med flera hundra meter höga monstertorn ska fortfarande gå lottlösa. Vilken nytta har de av att kommunen får mer pengar i sin kassa?

Att en socialdemokratisk regering håller en industri under armarna på detta sätt är otippat. Inte minst eftersom de flesta som gynnas är utländska aktörer, skriver debattörerna.
Foto: VATTENFALL

Att kompensera fastighetsägare förekommer i alla sammanhang där industriell verksamhet påverkar boende. Kärnkraftverk, gruvor eller pappersfabriker har alla köpt mark och i de fall det varit nödvändigt har man köpt ut närliggande bostäder och gårdar. När Kiruna hotas av gruvbrytningen, flyttas hela staden på LKAB:s kostnad. På samma sätt övertogs Simpevarps by av OKG en gång i tiden när kärnkraftverket utanför Oskarshamn byggdes. Men Strandhäll vill i stället ge skattepengar till kommunerna. Hur kan det komma sig?

Den kinesiska diktaturens kärnkraftsföretag äger redan en stor del av svensk vindkraft.

Vindkraftsindustrin har inte råd att kompensera fastighetsägare för att få dem att acceptera vindkraftsutbyggnaden. Affärsplanen skulle inte hålla om man skulle tvingas betala miljonbelopp för varje vindkraftverk som ställs upp. De är helt enkelt inte tillräckligt lönsamma. Strandhäll vet detta och har övertalats av vindkraftsindustrin att svenska folket ska betala notan. För att inte göra det alltför uppenbart vad det egentligen handlar om, har man paketerat det i form av ett kommunalt bidrag.

Kinesiska diktaturen bjuds in

Att en socialdemokratisk regering på detta sätt håller en industri under armarna är otippat. Inte minst eftersom de flesta som gynnas är utländska aktörer: Amerikanska kapitalfonder, schweiziska storbanker, tillverkare i Tyskland och Danmark och kanske mest osympatiskt av allt, den kinesiska diktaturens kärnkraftsföretag som redan äger en stor del av svensk vindkraft. Är det ens lagligt att stötta en näringsgren på det här sättet?

Detta förslag är illa genomtänkt och hör hemma på den socialdemokratiska skräphögen för dåliga idéer.


Av Sven Olof Andersson Hederoth

Civilingenjör, oberoende energidebattör

Jan Blomgren

Professor i kärnfysik, företagare, författare till ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”

Per Fahlén

Professor emeritus (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Över 3 000 protestunderskrifter i kommun med 7 000 invånare: