Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Är ditt hem fint nog för videomötets statushets?

Varför inte låta en ful liten apa från Kay Bojesen synas i rutan för att signalera hög status, skriver Arvid Uddfeldt. Bilden är ett montage.
Foto: SHUTTERSTOCK
Arvid Uddfeldt.

Stora fönster och tjusiga accessoarer i videorutornas bakgrund får motsatsen att lysa med sin frånvaro. Hemmajobbandets videomöten ger arbetskollegor och kurskamrater ofrivillig insyn i varandras privatliv och skapar informella statushierarkier, skriver Arvid Uddfeldt. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Fram till i dag har den ständiga statusmarkören på arbetsplatsen eller i skolan varit klädesplagget. En klassisk illustration av detta är den fiktiva karaktären Johan Westlund, känd som ”JW”, i boken Snabba cash som filmatiserats med samma titel. ”JW” som kommer från kargare förhållanden i jämförelse med sina nya klasskamrater börjar studera på Handelshögskolan i Stockholm. För att smälta in i sin umgängeskrets köper han extravaganta knappar och syr om sina blygsamma skjortor.

Fram med fingrejerna i Stringhyllan

Hade JW i dag haft videomöte med sina kurskollegor på Handelshögskolan hade dock inte de nya knapparna på skjortan gjort jobbet – de hade knappt synts i den lilla videorutan. Nu gäller det att i stället sitta i ett rymligt rum med stora fönster, allra helst burspråk, och låta Stringhyllorna fyllda med accessoarer från Svenskt Tenn (och varför inte en ful liten apa från Kay Bojesen), synas i rutan. Det hade, med andra ord, blivit betydligt dyrare för JW att ordna ett helt nytt boende i stället för att sy om sina skjortor för att smälta in i klassen. 

Vi tvingas blotta oss

Dagens arbetsplatser, lektioner och föreläsningar genomsyras av klyschor som ”här sitter jag hemma i vardagsrummet och jobbar”. Klyschor som är lättare att säga när ytan bakom kameralinsen är stor, interiören välordnad och konstverken prydligt upphängda. Jobbigare blir det för hen som sitter i det orenoverade köket eller i det trånga sovrummet. Vi tvingas blotta personlig information till kollegor och kurskamrater vi aldrig tidigare behövt dela med oss av. Den integritetsskyddande muren mellan privat- och arbetsliv krymper i takt med videomötets framfart. 

Eliminera de socioekonomiska rangordningarna som i skrivande stund skapas mellan kollegor och kurskamrater.

Jag kan efter veckornas möten rangordna mina kollegor efter videorutans bakgrund. Hen som sitter i det vackra arbetsrummet ena dagen, gästrummet den andra, och i det stora lyxiga köket den tredje. I jämförelse med hen som alltid sitter i det illa belysta rummet med kameran så högt vriden som möjligt, men där de nakna väggarna med sina slitna tapeter talar klarspråk. 

Den digitala skoluniformen

En effektiv lösning mot statusskillnader i skolmiljöer har varit skoluniform då den förhindrar barnens ekonomiska tillstånd att påverka dess statusmarkerande klädesval. Den analogiska lösningen till videomötenas statusskillnader skulle kunna vara en obligatorisk grå skärm som ställs mellan kameralinsen och den Svenskt Tenn-prydda Stringhyllan. 

På så vis elimineras de socioekonomiska rangordningarna som i skrivande stund skapas mellan kollegor och kurskamrater.  


Av Arvid Uddfeldt

Nationalekonom