Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Använd ord med dess rätta betydelse

Göran Ståhle.
Foto: Nora Lorek / Tt / TT NYHETSBYRÅN

I dag har ordet ”rasist” blivit lika populärt som skällsord som ordet fascist var på 1970-talet, och förmodligen används det lika felaktigt, skriver konstpedagogen Göran Ståhle.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Under de senaste åren har det svenska språket förvandlas och förvanskats till oigenkännlighet, åtminstone i vissa avseenden. Ta ordet radikal, som när jag var ung på 1960-talet betydde ”vänstervriden” men som i dag snarast betyder ”muslimsk fundamentalist”. En radikaliserad person i dag är någon som blivit extremist; en fundamentalist.

I Bonniers Svenska Ordbok (1990) betyder ordet radikal genomgripande; grundlig, men mer explicit i politiken: ”person med radikala åsikter; vänsterman”. I dag hör man aldrig vänstermänniskor kallas radikala.

Ett annat ord är populism. I dag sätts den etiketten på alla som är politiskt inkorrekta och som avskys av etablissemanget, som till exempel Sverigedemokraterna eller Donald Trump. Men i Bonniers Svenska Ordbok betyder populism ”politiska rörelser som vädjar till folkligt missnöje med de etablerade samhällsinstitutionerna och storföretagen”. I så fall var socialdemokratin och arbetarrörelsen vid förra seklets början populistisk eftersom den vädjade till arbetarnas, folkets missnöje med kapitalet och med hela det borgerliga samhället.

 

Ett tredje ord som nästan ingen använder på rätt sätt i dag är patriarkat. En patriark är ett ”åldrigt släktöverhuvud” eller ”vördnadsbjudande åldring”.

 Ett patriarkaliskt samhälle är ett samhälle där de manliga släktöverhuvudena är de styrande. I kärnfamiljen naturligtvis fadern, men i övrigt alltså släktens ålderman. Lever vi i ett sådant samhälle i dag i Sverige och i västvärlden? Knappast! Däremot i många länder utanför Europa. Även om feministerna inte verkar se någon skillnad i könsmaktsstruktur mellan Sverige och till exempel Nordafrika eller Mellanöstern.

Till sist ordet rasism. I dag har ordet ”rasist” blivit lika populärt som skällsord som ordet fascist var på 1970-talet, och förmodligen används det lika felaktigt.

Hur många som kallades ”fascist” på 70-talet var fascister i dess ursprungliga, med Mussolini och Italien förknippade, bemärkelse? Inte många. Och hur många som i dag kallas ”rasister” är sådana som ”värderar och behandlar människor efter deras ras och förmenta rasegenskaper”? Inte särskilt många, skulle jag tro.

 

Anna Kinberg Batra (M) blev i tv pressad att svara på om hon ansåg att SD var ett rasistiskt parti och klämde till slut ur sig ett jakande svar på frågan med motiveringen att ”de skyller ju alla problem på invandringen”. Är en kritisk syn på svensk invandrings- och flyktingpolitik synonymt med att vara rasist?  

Om man ville ha en mindre generös invandrings- och flyktingpolitik i Sverige än vad vi hade 2015 var man då automatiskt rasist? I så fall var alla Europas regeringar (utom möjligen Tysklands) rasistiska.

Det vore tacknämligt om de som deltar i den offentliga, politiska och intellektuella diskursen i vårt land någon gång kunde fundera över vilka ord de använder.

Vad orden egentligen betyder och kanske också någon gång förklarade för ”den obildade massan” som läser och hör dem vad de betyder.

 

Göran Ståhle

Konstpedagog och författare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!