Använd AP-fonderna till höjda pensioner

Det allmänna pensionssystemet har sedan tillkomsten för tjugo år sedan levererat allt lägre pensioner i förhållande till förvärvsinkomsterna, skriver Sven Hegelund.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Sven Hegelund är fd statssekreterare i finansdepartementet och fd ledamot av styrelsen för 4:e AP-fonden.
Foto: Marjo Koivumäki

Avgifterna till inkomstpensionssystemet bör höjas med 10 procent. För dem vars pensioner inte påverkas av avgiftshöjningen bör delar av AP-fondernas 1700 miljarder användas för att redan nu höja pensionerna, skriver Sven Hegelund, fd styrelseledamot i 4:e AP-fonden.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det allmänna pensionssystemet har sedan tillkomsten för tjugo år sedan levererat allt lägre pensioner i förhållande till förvärvsinkomsterna och även i förhållande till många tjänstepensionssystem. Försämringen beror främst på att medellivslängden efter 65 år har ökat med cirka 10 procent medan avgifterna till systemet förblivit oförändrade. Det kapital som systemet sparar för den enskildes räkning har därför kommit att delas med allt högre s.k. delningstal vid pensioneringen. 

Andra pensionssystem har i många fall kunnat leverera en bättre utveckling av pensionerna eftersom de gynnats av hög kapitalavkastning, medan de allmänna inkomstpensionernas storlek bestäms av en uppräkning av det sparade kapitalet i takt med förvärvsinkomsterna. 

Underfinansierat

Det allmänna inkomstpensionssystemet är för närvarande underfinansierat som följd av det ökade antalet äldre i förhållande till antalet förvärvsarbetande, en effekt av att de stora barnkullarna från 40-talet nått pensionsåldern. Mellanskillnaden betalas ur de fyra buffertfonderna (första – fjärde AP-fonderna). Med nuvarande avgiftsnivå beräknas fonderna behöva tillföra kapital till systemet under de närmaste 20 åren.

AP-fondernas samlade kapital uppgick vid utgången av 2020 till cirka 1700 miljarder, nästan 35 procent av BNP.

Fonderna, som var tänkta att balansera kortsiktiga variationer mellan avgifter och pensionsutgifter, har dock med lätthet kunnat ta på sig denna mer långsiktiga finansieringsfunktion, som följd av den höga avkastningen på aktiemarknaderna. Deras totala avkastning under perioden 2009 – halvårsskiftet 2021 uppgick till 1435 miljarder jämfört med totala utgifter för underskottstäckning under samma period på 284 miljarder. Deras samlade kapital vid utgången av 2020 uppgick till cirka 1700 miljarder, nästan 35 procent av BNP. 

Höj avgifterna

I min bok föreslår jag att avgifterna till inkomstpensionssystemet höjs med 10 procent, från 16 till 17,6 procent på de pensionsgrundande inkomsterna. Det skulle på lång sikt återföra pensionsnivåerna till den ursprungliga relationen till förvärvsinkomsterna. Höjningen skulle dessutom eliminera nuvarande och framtida underskott och därmed behovet av tillskott till systemet från AP-fonderna. 

Den höjda pensionsavgiften skulle öka det årliga sparandet av pensionskapital för framtida pensionärer med 10 procent. För unga blivande pensionärer vars pensionssparande inleds nu blir effekten att den framtida årliga pensionen 10 procent högre än med nuvarande avgift. 

För blivande pensionärer som befinner sig mitt i arbetslivet kommer en del av den framtida pensionen att påverkas av den högre avgiften, medan redan intjänat pensionskapital inte påverkas. För nuvarande pensionärer påverkas pensionen inte alls av den höjda avgiften, eftersom deras pensionskapital i sin helhet intjänats med den nuvarande lägre avgiften.

Använd AP-fondernas kapital

Som ett andra led i reformen föreslår jag därför att en del av AP-fondernas kapital används för att finansiera en högre pension för dem vars pensioner inte påverkas alls eller bara påverkas delvis av avgiftshöjningen, så att pensionsnivåerna redan nu kan höjas med 10 procent.

För fonderna skulle mitt förslag innebära att den nuvarande underskottsfinansieringen ersätts av finansieringen av de höjda pensionerna. Fondernas kostnad för finansieringen av de höjda pensionerna över hela införandeperioden motsvarar ungefär hälften av AP-fondernas nuvarande kapital, men med nuvarande avkastning skulle fonderna fortsätta att växa. 


Av Sven Hegelund

Statssekreterare i finansdepartementet 1999–2002 och ledamot av styrelsen för 4:e AP-fonden 2012–2020. Författare till den nyutkomna boken ”Intressanta tider. Ekonomi och Geopolitik i det 21:a århundradet.”