Nina Rung, kriminolog. Foto: PrivatNina Rung, kriminolog. Foto: Privat
Nina Rung, kriminolog. Foto: Privat
Foto: ColourboxFoto: Colourbox
 Foto: Colourbox

Äntligen ska det räcka med att säga "nej"

Publicerad

Förslaget om att införa en "samtyckeslag" är mer än välkommet.

Men det har tagit tid och i framtiden kommer vi fråga oss hur män kunde få gå fria från våldtäkt genom att hävda att de inte förstod att kvinnan inte ville, skriver kriminologen Nina Rung.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

2014 tillsatte regeringen en utredning (sexualbrottskommittén) som ska se över varför så få anmälningar om våldtäkt leder till åtal, samt om en samtyckeslag och oaktsamhetsbrott ska införas.

Utredaren föreslår nu en "samtyckeslag", att våldtäkt även ska innefatta det som inte sker med frivillighet. Det ska räcka med att säga nej. I dag krävs det att gärningsmannen använt hot, våld eller utnyttjat en person som exempelvis varit berusad.

Att de kommer att föreslå en lagstiftning där sex bygger på frivillighet är både väntat och – så klart – välkommet. Lika väl som en oaktsamhetsreglering, vilket skulle kunna leda till att många av de uppmärksammade våldtäktsmål där gärningsmän gått fria hade kunnat sluta i en fällande dom. Det har handlat om män som inte brytt sig om att ordentligt kontrollera ett barns ålder innan han haft sex med henne. Män som hävdat BDSM trots att inget sådant överenskommits. Eller där män utsatt berusade, självskadande barn.

 

LÄS MER: Experter: Vi kräver en samtyckeslag

 

Att det har funnit en stor diskrepans mellan vad lagen gett möjlighet att döma för och vad människor generellt anser om våldtäkt har blivit oerhört tydligt de senaste åren. Civilsamhället har engagerats genom både kampanjer, upprop och demonstrationer.

Bland annat uppkom Fatta-kampanjen som en reaktion på just lagens misslyckande och har arbetat för en samtyckeslagstiftning. Även många professionella har engagerat sig för frågan genom att ifrågasätta hur lag och moral kan stå så långt ifrån varandra.

Och frågan har stötts och blötts. Redan 2010 kom den dåvarande sexualbrottsutredningen fram till att en särskild brottsrubricering skulle införas om någon genomför en sexuell handling med en person utan den personens tillåtelse. Något som inte skedde heller då.

Att stifta nya lagar ska ta tid. Det kan ibland vara väldigt bra att skynda långsamt. När det kommer till kvinnors och barns rättigheter så finns det nästan alltid anledningar till att det bara går långsamt. Inte skyndsamt alls.

Att införa lagen om barnaga – det vill säga att man inte får misshandla barn – eller att kriminalisera barnpornografi tog oerhört lång tid. Dessutom möttes det av oerhört starkt motstånd.

 

LÄS MER: Oaktsamhet vid våldtäkt ska bestraffas

 

Nu är det inte särskilt många som ifrågasätter lagen om barnaga. På samma sätt som vi nu undrar hur man kunde få slå barn före 1979, så kommer vi historiskt att titta tillbaka på vår tid och undra vad det var som tog så lång tid. Hur kunde vi tillåta att män använde kvinnors och barns kroppar och gå fria genom att hävda att de inte förstod att kvinnan eller barnet inte ville? Trots att de utsatta upprepade gånger sagt nej, sovit, varit berusade eller passiviserade av rädsla.

Vi kommer säkert undra hur vi kunde lägga ansvaret på barnen och inte på de vuxna män som utsatte barnen. Vi kommer säkert se tillbaka och undra hur vi kunde se på män på det viset. Som att de vore djur och inte kunde förstå basala grunder i mänsklig kontakt och kommunikation.

Hur domstolarna tydliggjorde för alla att män inte har kapacitet eller möjlighet att förstå ett nej, ett motstånd eller att inte använda sig av en sovande kropp. På något annat sätt än att domstolar nedvärderar män och deras handlande kan många friande domar inte förstås.

 

För ett par år sedan fanns inom ramen för domarutbildningen en del som innefattade både barn i sexhandel, barn utsatta för sexualbrott och barnpornografi där både polis och organisationer var representerade. Utbildningen avslutades med hänvisning till att domstolarna skulle förhålla sig objektiva. Låt oss 2016 begrava idén om att domare kan vara objektiva. Och låt oss samtidigt begrava idén om att sex utan frivillighet är något annat än en våldtäkt.

Min förhoppning är att kommittén också ger förslag på det som står mellan lagstiftarens intention och de uppmärksammade domar som fått människor att gå i taket och helt misstro rättsväsendet. Nämligen domarnas brist på kunskap.

Låt alla jurister och domare ta del av en nationell utbildning kring sexualbrott, normer och om psykologiska faktorer kring brotten.

Det är inte för sent att göra om och göra rätt även om det gått alldeles för långsamt.

 

Nina Rung

Kriminolog, utredare Polisen Barnahus Stockholm

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag