Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Antisemitism att "glömma bort" judar

Henry Bronett.

Foto: Jan Düsing

Under natten mellan den 9 och 10 november 1938, den så kallade kristallnatten, vandaliseras mer än 7 500 butiker och 287 synagogor sätts i brand.

Foto: GAMMA-KEYSTONE/GETTY IMAGES

Den som medverkar till att göra om Novemberpogromen till en allmän antirasistisk manifestation, den som väljer att "glömma bort" det judiska centrala temat denna dag, kan i bästa fall kallas för "naiv", skriver Henry Bronett.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Novemberpogromen pågick under flera dagar, men framför allt under natten mellan den 9:e och 10:e november 1938. 1 400 synagogor och bönehus i Österrike och Tyskland sattes i brand.

7 500 judiska butiker plundrades, vandaliserades och fick fönster krossade. Många mördades och 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationsläger.

Det var ett fruktansvärt dåd riktat specifikt mot den judiska befolkningen – av ingen annan anledning än att de var judar. Minnesdagen för vad som även kallas ”Kristallnatten”, är också avstampet till Förintelsen då sex miljoner judar mördades.

I Sverige uppvisar man nu, sedan flera år tillbaka, exempel på näst intill enfaldig okunskap, eller vad som till slut måste betecknas som en vilja att förringa denna fruktansvärda händelse i Europas historia generellt, och hur den drabbade judar specifikt.

 

I Uppsala och Umeå ska Novemberpogromen i år högtidlighållas utan att judar knappt omnämnts, än mindre blivit inbjudna att närvara vid planerade manifestationer. Det bör här tilläggas att det här i Sverige ännu finns judar vid liv, som genomlevt Novemberpogromen.

På frågan om varför inga judiska representanter inbjudits i Umeå svarar Arbetarpartiets Jan Hägglund, tillika arrangör och kommunstyrelseledamot: ”Det kan upplevas som en ovälkomnande eller otrygg situation för dem”. Med ”dem” avses här alltså judar. Novemberpogromen görs i stället till en allmän manifestation mot nazism och eller rasism.

Så långt det är möjligt söker man undvika att nämna eller inbjuda judar och i stället osynliggörs de. Att inte stödja sina judiska medborgare, hedra minnet av de offer som utan undantag var judar och i stället göra om dagen till en generell antirasistisk manifestation, är högst olämpligt i en tid då judar åter blir mördade på öppen gata i Europa. Det skulle vara lämpligt en sådan här dag att visa medkänsla, och solidaritet med sina judiska medborgare.

 

Den som medverkar till att göra om Novemberpogromen till en allmän antirasistisk manifestation, den som väljer att "glömma bort" det judiska centrala temat denna dag, kan i bästa fall kallas för "naiv", fastän vi lever i en tid där vi kan och får ta till oss information (googla vet jag!). Till slut ska vi väl ändå kalla detta fenomen för vad det är, nämligen antirasism som i stället blir rasism just mot judar. Det är en gammal vämjelig tradition detta att förringa, avhumanisera eller helt osynliggöra judar. Och vare sig det görs medvetet eller inte, är det motbjudande och det finns ett ord för detta – antisemitism.

Den 9:e november är en dag att minnas hur människor 1938 bestämde sig för att ge sig på en minoritet, sina egna medborgare av ingen annan anledning än att de var judar. Minns gärna vad mänsklig ondska kan åstadkomma i allmänhet, men under högtidlighållandet av Novemberpogromens offer, är det judarna i synnerhet vi bör hedra och visa vårt stöd.

 

Henry Bronett

Författare och debattör