Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Antirasism är inte att förneka att färger finns

Artikelförfattarna Daniel Riazat, Rossana Dinamarca och Momodou Jallow efter att V:s partikongress röstat ja till jämlikhetsdata.Foto: Mathias Leveborn

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, Momodou Jallow och Daniel Riazat förvånas över kritiken från antirasistiskt håll:

Vi delas in genom en rasifieringsprocess och utsätts för daglig rasism. Det här vill vi visa genom fakta –  därför är jämlikhetsdata så viktig.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | JÄMLIKHETSDATA. Förra helgen beslutade Vänsterpartiets kongress att vi ska arbeta för att Sverige, genom Statistiska Centralbyrån (SCB), ska upprätta jämlikhetsdata som bygger på samtliga diskrimineringsgrunder i de relevanta årliga enkätundersökningar som görs. Sedan dess har förslaget debatterats och diskuterats flitigt i olika medier, men också grovt misstolkats.

När TT publicerade en intervju med en presstalesperson från SCB så blev många oroade över uttalandet om att vårt förslag inte är förenligt med lagen, då det fanns en föreställning om att förslaget skulle innebära ett upprättande av etniskt register, vilket inte är det vi föreslagit eller beslutat om.

 

LÄS MER: Kommer S att stoppa raskartläggningen i Botkyrka?

 

I dag samlar majoriteten av världens länder statistik om sin befolkning utifrån det som kallas jämlikhetsdatametoden. Den utgår ifrån självidentifikation, frivillighet och anonymitet och handlar om att samla in data om olika diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Att inte samla jämlikhetsdata är att blunda för och därmed också upprätthålla rådande normer.

Sverige kritiseras av FN och EU för bristande data

SCB använder sig regelbundet av olika former av enkätundersökningar som riktar sig till befolkningen för att samla information och data inom olika samhällsområden. I stort sett alltid frågas det om ålder och kön och ibland om födelseland och bostadsområde. Kön och ålder är båda lagstadgade diskrimineringsgrunder. De övriga diskrimineringsgrunderna efterfrågas bara ibland. Därmed är det svårare att med fakta kunna bevisa om vissa grupper är missgynnade i något sammanhang. Sverige har dessutom återkommande fått kritik från FN och EU för att sakna data och siffror om just diskrimineringsgrunder.

 

LÄS MER: Rasisten kan vara vem som helst – oavsett bakgrund

 

Att välja att synliggöra olika gruppers utsatthet är ett viktigt steg i processen för att skapa ett jämlikt samhälle, för det är när vi kan identifiera, synliggöra och mäta människors utsatthet som vi kan ta fram riktade och effektiva politiska åtgärder mot de specifika problemen. Att inte samla jämlikhetsdata är att blunda för och därmed också upprätthålla rådande normer om ojämlika förutsättningar och socioekonomiska klyftor som drabbar olika grupper i samhället.

Känslorna bär vi på redan, men vi måste också visa det genom fakta. För det handlar om våra och miljontals andra människors liv som ständigt utsätts för diskriminering av olika slag.

Märklig kritik i antirasismens namn

Kritiken mot förslaget har varit olika, men mest förvånande är kritiken i antirasismens namn. Antirasism är inte att påstå att färger inte existerar utan att kämpa för att alla oavsett hudfärg ska behandlas som lika mycket värda. Så ser det inte ut i dag. Vi som skriver detta är socialister som ser hur klassamhället gett rasismen en grogrund att växa, men vi är också personer som rasifieras dagligen utifrån vår hud- och hårfärg. Samhället delar in oss genom en rasifieringsprocess och utsätter oss för daglig rasism. Känslorna bär vi på redan, men vi måste också visa det genom fakta. För det handlar om våra och miljontals andra människors liv som ständigt utsätts för diskriminering av olika slag.

Jämlikhetsdata är inte den absoluta lösningen till all diskriminering och ojämlikhet. Det är vi medvetna om. Men på samma sätt som den könsuppdelade statistiken har bidragit till resan för att skapa ett jämställt samhälle, så är jämlikhetsdata ett verktyg för att skapa ett jämlikt samhälle.

 

Av Rossana Dinamarca

Riksdagsledamot (V)

Momodou Jallow

Riksdagsledamot (V)

Daniel Riazat

Riksdagsledamot (V)