Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Antalet konsulter måste minska inom vården

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm.Foto: ANN JONASSON
Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd.Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Därför förändrar vi sjukvården – och prioriterar annan vård mer än sjukhusen, skriver den blågröna majoriteten i Region Stockholm. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Varje patient ska få ett snabbt och bra mottagande utifrån just sina behov, med den kompetens och de resurser som krävs.

Varje medarbetare i vården ska kunna känna att de inte bara har ett meningsfullt jobb, utan också att vården är organiserad för att maximera denna mening.

Vårdkvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö är de självklara utgångspunkterna när vi förändrar hälso- och sjukvården i Region Stockholm. Vi vill vara tydliga med vårt politiska ansvar och ledarskap för den strategi och den finansiering som vården behöver.

Högspecialiserat uppdrag

Sedan snart tio år genomförs den stora omställning som kallas Framtidens hälso- och sjukvård. Det handlar kort och förenklat om rätt vård på rätt vårdnivå. I sjukvården talas ibland om LEON-principen (lägsta effektiva omhändertagandenivå). I praktiken innebär det att du som patient kan få snabbare och mer hjälp – med sjukvårdsrådgivning på telefoni eller digitalt; hos distriktssköterskan och husläkaren på vårdcentralen; i den öppna specialistvården utanför sjukhus; på närakuten för barn och vuxna. Det innebär också att akutsjukhusen och deras medarbetare kan fokusera på de patienter som verkligen behöver det moderna akutsjukhusets stora resurser, kompetens och kapacitet. Och att vårt universitetssjukhus Karolinska har fått ett mer högspecialiserat uppdrag för den mest avancerade vården.

Inga besparingar på sjukvården

Finansieringen av vården är ett politiskt ansvar som ofta hamnar i fokus – inte minst efter de senaste veckornas diskussion om ekonomin och bemanningen på Karolinska. Vi vill vara väldigt tydliga på en punkt: Vi har varken nu eller tidigare lagt besparingar på hälso- och sjukvården i allmänhet. 

Karolinska sjukhuset får ett smalare uppdrag.Foto: ADAM WRAFTER/BILDBYRÅN

Omställningen, när vård och patienter går någon annanstans, måste dock förstås också innebära en omställning av pengar. Det innebär i de flesta fall inte heller att någon verksamhet får mindre pengar än tidigare. Sedan Framtidens hälso- och sjukvård beslutades 2011 har hälso- och sjukvårdsnämndens budget ökat från 43,1 miljarder till, i vårt budgetförslag för 2020, 63,6 miljarder. Det är alltså 20,5 miljarder eller 48 procent mer. Under samma tid har naturligtvis medicinteknik och läkemedel, löner och lokaler inneburit ökade kostnader. 

270 000 färre besök på Karolinska

Inte desto mindre: det är betydande resurstillskott till stockholmarnas vård. Den ökning vi föreslår från 2019 till 2020 är över 1,6 miljarder. Karolinska fick 2015 ett smalare högspecialiserat uppdrag vilket motsvarat knappt en miljard i utflyttad vård, eller 21 000 färre slutenvårdstillfällen och 270 000 färre öppenvårdsbesök. Ingen anklagar medarbetarna på Karolinska för att inte göra ett bra jobb – men det är uppenbart att organisationen behöver anpassas efter det förändrade uppdraget.

Ekonomi och siffror kan verka kallhamrat i diskussionen om vården, men det handlar faktiskt om raka motsatsen. Kostnadsökningar utan kontroll är i längden absolut förödande för en bra verksamhet. Ständiga underskott är inte hållbart. Det finns ingen outsinlig kassa – tvärtom måste vi prioritera hårt. 

Minska administration och konsulter

Det uppdrag som vi därför ger samtliga av regionens verksamheter i den budget vi nu fattar beslut om är att utgångspunkten för detta ska vara att värna kärnverksamhet och effektivisera administration, lokalanvändning och inköp. Varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Den administrativa överbyggnaden måste minska, liksom antalet konsulter. Kraven på olika inrapporteringar effektiviseras både genom att fokusera på rätt saker och genom att använda digitala lösningar smart, så att resurser kan frigöras för regionens kärnverksamheter.

Även med vårdens stora resurstillskott är det alltså nödvändigt att prioritera. Och det gör vi. Vi vill att fler kan få hjälp i öppenvården utanför sjukhus. Att fler ska få hjälp på närakuterna. Att fler kan få ännu fler vårdbehov tillgodosedda på vårdcentralen, där husläkaren man själv har valt har sitt team med t ex sjuksköterska, psykolog, dietist med flera. Husläkaren ska fungera som en guide och samordna vården när vi behöver mer specialiserade insatser, kanske från flera håll.

Rätt vård på rätt vårdnivå är bra för oss när vi är patienter. Men det är också klokt använda skattepengar.

 

Av Irene Svenonius (M) 

Finansregionråd

Anna Starbrink (L) 

Hälso- och sjukvårdsregionråd

Gustav Hemming (C)

Tillväxt-, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd

Ella Bohlin (KD)

Vårdutvecklingsregionråd

Tomas Eriksson (MP)

Miljö- och kollektivtrafikregionråd