DEBATT | KLIMAT. Vi miljöpartister är glada över att debatten om flygets utsläpp lyfter. Mycket tack vare välskrivna och genomtänkta texter i just den här tidningen av bland annat Jens Liljestrand och Isobel Hadley Kamptz. De har med en personlig prägel belyst det nödvändiga i att sluta flyga om vi fortfarande vill ha kvar de destinationer vi så gärna flyger till för att se.
Oavsett var man tycker att ansvaret för förändring ligger, om det är personligt, politiskt eller både och, är utgångspunkten för de som väljer bort flyget helt riktig. Ska flygets just nu skenande utsläpp dämpas finns det inte utrymme att fortsätta flyga i den utsträckning som vi gör, hur teknikoptimistisk man än må vara.
Det är företrädare för partier som ställt sig bakom ambitiösa klimatmål och jublat när riksdagen ställde sig bakom klimatavtalet från Paris.
Oväntat motangrepp i flygfrågan
Som väntat i en debatt dyker nu inlägg av motsatta åsikter upp. I just den här debatten hade jag kunnat tänka mig motangrepp från aktörer med intressen i den här frågan, som till exempel flygindustrin. Men det är inte de som nu positionerar sig mot klimatengagemanget. Det är företrädare för partier som ställt sig bakom ambitiösa klimatmål, jublat när riksdagen ställde sig bakom klimatavtalet från Paris och varit med och drivit igenom att Sverige ska ha en klimatlag. Politiker som säger sig värna klimatet.
Mest häpnadsväckande är att Annie Lööf, centerledaren som säger sig vara de borgerliga partiernas gröna röst, i en intervju i SvD markerar att flygandet kan öka och att den flygskatt miljörörelsen kämpat för ska bort.
Ett resonemang som hör hemma i klimatförnekarnas ringhörna. Men Lööf försöker i intervjun lyfta fram sig själv som en klimatkämpe.
På samma sätt, om än några resor värre och med betydligt otrevligare ton, snubblar KD:s Sara Skyttedal i resonemanget när hon på låter meddela att man ska flyga mer så att flygbolagen får möjlighet att investera i grön teknik. Hennes klimatkompensation är att flyga mer, till skillnad från "dumpuckon" som väljer bort flyget.
Båda dessa utspel bygger på en faktaresistent inställning till teknikens möjligheter att minska flygets klimatpåverkan. Även med biodrivmedel har flyget en stor klimatpåverkan, inte minst med tanke på höghöjdseffekten.
Två olika sorters klimatförnekare
Det finns två typer av klimatförnekelse. De som förnekar växthuseffekten. Och de som genom naivt önsketänkande tror att vi inte behöver göra någonting. Skyttedal verkar tro att om fler flyger kommer flygbolagen att skapa ett mer miljövänligt bränsle. Sannolikt förhåller det sig helt tvärtom. Flygskatten, miljökrav och klimatsmarta resenärer gynnar det klimatvänliga tåget och pressar flygbolagen att utveckla mer klimatvänligt bränsle.
Miljöpartiet har alltid drivit obekväma förslag och kommer fortsätta med det. Flygplatser vi inte vill ska finnas, motorvägar vi inte vill bygga och att det ska kosta att förstöra miljön.
Det är inte för skojs skull vi driver dessa förslag, eller för att locka väljare om någon nu skulle tro att det gör det. Utan för att obekväma beslut krävs för att fixa klimatet.
Om några år kan det vara för sent
Lööfs och Skyttedals argumentation hade kunnat fungera om vi hade haft decennier på oss. Tyvärr har vi bara några få år på oss innan vi släppt ut så mycket att det inte längre är möjligt att uppnå det mål världen kom överens om i Paris. Enligt vissa forskare kan vara för sent att nå målet redan om fyra år om vi inte agerar kraftfullt nu.
Klimatet kan inte vänta på att flygindustrin plötsligt ska åstadkomma en teknikutveckling man inte klarat av på decennier. Vi ska inte ägna oss åt önsketänkande utan måste ha ett vetenskapligt förhållningssätt till klimatpolitiken.
Av Jakop Dalunde (MP)
EU-parlamentariker
