Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Alla poliser som närvarade i går förtjänar beröm

Dan Persson.
Foto: MARKUS SCHREIBER
Foto: LINNEA RHEBORG

Jag har kritiserat polisen många gånger genom åren och pekat på att organisation och ledning är dysfunktionell, men i går förtjänar all operativ ledning och alla närvarande poliser beröm, skriver Dan Persson. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I går hade jag avslutat ett möte i loungen på Scandic Haymarket och inväntade hustrun för att vi gemensamt skulle ge oss hemåt. Helt plötsligt så har vi folkmassor i panik utanför. Jag går ut för att förstå vad som händer och ser då polisbilar och en övertäckt kropp i korsningen Kungsgatan-Drottninggatan. Mot mig kommer en kraftig man i snickarkläder med morakniv och allt. Han drar fram och sätter på sig en neonfärgad keps där det står polis och sedan en revolver, därefter en pistol.

Jag har kritiserat polisen många gånger genom åren och pekat på att organisation och ledning är dysfunktionell, men i går förtjänar all operativ ledning och alla närvarande poliser beröm. På minuter hade vi 50-talet i insatsstyrkan i kamouflagekläder och med automatvapen, lika många civila som sliter fram sina neonmössor och drar sina vapen. Jag hade ingen aning om att vi hade så många civilklädda som man aldrig kunnat drömma var poliser på våra gator. En vacker cirka 35-årig kvinna i kläder och handväska av Stureplansmodell drar på sig en väst där det står polis och tar upp en pistol ur den dyra handväskan. Jag blir glad över att krisplaner och övningar har gjort att vi i dag kan mobilisera på så kort tid. 


LÄS MER: Låt inte Sverige bli ett land där detta inte ger konsekvenser 


Rädd blir jag inte för terroristerna, de är ynkliga idioter. Men rädd blir jag för hur lite som krävs för att skapa panik (nu menar jag inte attacken). När en polis med vapen gick förbi hotellfönstret och en kvinna skrek "det är terroristen" blev det panik i hotelloungen i en halv minut. Terroristen i fråga hade neonfärgad mössa där det stod polis och två kollegor i uniform med dragna vapen en meter bakom sig.

President Roosevelt kunde redan 1933 i en mening beskriva det enda fungerande förhållningssättet gentemot hot mot vårt samhälle. Blir vi rädda vinner de, blir vi inte rädda vinner vi.

Nu sitter vi hemma i den trygga medelklassmiljön som villaområden i Saltsjö-Boo utgör, det är dags att byta till snickarbyxor och ta fram motorsågen för att hantera höstens behov av ved till braskaminen. Livet går vidare och vi skall göra det vi kan för att leva som vanligt i vårt öppna demokratiska samhälle.


Dan Persson

Managementkonsult