Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

All vårdpersonal måste skyddas mot gängvåldet

Man kan läsa om anställda på akutmottagningar som lär sig självförsvar, sjukhus som har knappar för ”Lockdown” och mordförsök på sjukhus, skriver Irene Svenonius (M). Foto: Johan Nilsson / TT
Av Irene Svenonius, finansregionråd, Region Stockholm (M). Foto: ANN JONASSSON

När regeringen tagit så lång tid på sig skulle man önskat sig att propositionen om skydd för blåljusverksamhet var genomtänkt. Men förslaget omfattar exempelvis inte akutläkarbilar eller personalen på akuten. Regeringen verkar helt ha missat den allvarliga samhällsutveckling som vi står mitt i, skriver Irene Svenonius (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. På tisdagen offentliggjorde regeringen sent omsider propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning. Att sabotage mot blåljusverksamhet först 2020 föreslås bli ett eget brott är anmärkningsvärt i sig, då Stefan Löfven redan i regeringsförklaringen 2016 lovade att skyddet för blåljuspersonal skulle stärkas. När regeringen tagit så lång tid på sig skulle man önskat sig att förslaget var genomtänkt och i alla fall möter de problem som vi har i dag. Tyvärr saknas i stället viktiga – och enligt min uppfattning nödvändiga – beståndsdelar.

Regeringen föreslår att ett nytt brott införs i brottsbalken: sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. 

Akutbilar och personal på akuten är också utsatta

Förslaget omfattar dock inte exempelvis akutläkarbilar som följer ambulanser och som har i samma utsatthet som ambulansanställda. Inte heller de som arbetar på akutmottagningarna omfattas av lagförslaget. Regeringen verkar helt ha missat den allvarliga samhällsutveckling som vi står mitt i, där utsattheten för sjukvårdens medarbetare markant ökar. Bara mellan 2010 och 2015 har hot och våld mot vårdpersonal ökat med 50 procent. 

Hot och angrepp mot vårdens anställda måste ses med samhällets totala avsky och det är statens uppgift att skydda vårdens medarbetare och lagföra dem som hotar deras trygghet.

När den gängrelaterade brottsligheten har bitit sig fast har också det grova våldet blivit råare med lite hänsyn till andra. För gängen spelar det ingen roll om det är en ambulans, akutläkarbil eller akutmottagning.

Anställda på akuten lär sig självförsvar

Extra tydligt har det blivit i Region Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som tar hand om traumapatienter vid till exempel skjutningar och allvarliga knivskärningar. Situationen har gått så långt att när en skjutning inträffar, så inrättas en skyddszon runt akuten och polisen skickar direkt patruller till både platsen för skjutningen och till sjukhuset. Så var fallet under de tre uppmärksammade skjutningarna för någon vecka sedan i Stockholm. 

På andra håll i Sverige kan man läsa om anställda på akutmottagningar som lär sig självförsvar, sjukhus som har knappar för ”Lockdown” och mordförsök på sjukhus. Vi har i Stockholm också en särskild överenskommelse med polisen om hur svårt skadade ska kunna föras till ambulans och akutläkarbilen, om dessa inte bedöms kunna åka in i området av säkerhetsskäl. Detta är våra anställdas verklighet. 

Trygghetskameror och larmbågar på sjukhusen

Stärkt straffrättsligt skydd för sjukvårdspersonal är en högprioriterad uppgift. Det löser inte allt förstås, men är en viktig pusselbit för att skapa ökad trygghet för vårdens anställda och en viktig markering om vad som är acceptabelt. Den nya otryggheten som växer fram är komplex och mångfacetterad. 

I grund och botten behövs det fler poliser för att med kraft vända samhällsutvecklingen. Moderaterna föreslår därför tiotusen nya polisanställda till 2024 med 3000 kronor mer i månadslön. För att stärka skyddet av sjukhusen har jag även drivit kravet om slopad tillståndsplikt för trygghetskameror på sjukhus och möjlighet att installera larmbågar.

Ambulanser, akutläkarbilar och akutsjukhus är inte vilka verksamheter som helst. De är fundament i välfärden. Det måste vara tryggt att arbeta i vården och det måste vara tryggt att söka vård. Ingen ska skrämmas bort från akutmottagningarna av människor som hotar medarbetarna och skapar otrygghet för patienterna. 

Hot och angrepp mot vårdens anställda måste ses med samhällets totala avsky och det är statens uppgift att skydda vårdens medarbetare och lagföra dem som hotar deras trygghet. Därför är det helt oförståeligt att regeringen inte väljer att stärka lagskyddet för alla vårdens medarbetare.

 

Av Irene Svenonius 

Finansregionråd, Region Stockholm (M).