Katerina Janouch. Foto: Thron UllbergKaterina Janouch. Foto: Thron Ullberg

Katerina Janouch.

 Foto: Thron Ullberg
Alkoholens närvaro ifrågasättas sällan, skriver Katerina Janouch. Foto: Fredrik Sandberg/TTAlkoholens närvaro ifrågasättas sällan, skriver Katerina Janouch. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alkoholens närvaro ifrågasättas sällan, skriver Katerina Janouch.

 Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alkoholens närvaro ifrågasätts sällan

Publicerad

I dagens samhälle är det inte den som dricker alkohol som får förklara sig – utan den som avstår från att dricka.

Giltigt förfall har egentligen bara den som kör bil och den gravida kvinnan, skriver Katerina Janouch.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nu tindrar snart tusen juleljus och granen står så grön i stugan, samtidigt som alkoholförsäljningen fördubblas. Mest ökar spritförsäljningen – 224 procent mot resten av året. För nubben hör julen till. Liksom vin, likör och den så populära ölen, som vi köpte 7,9 miljoner liter av julen 2014.

9 av 10 vuxna dricker alkohol, alltså 90 procent av oss alla. Mer eller mindre förstås, den stora gruppen klarar av att hantera sin konsumtion, men åtskilliga är de vars drickande slår över i supande och som därmed skadar både sig själva och sina nära och kära. De senaste åren har dessutom alkohol blivit vanligt i allt fler sammanhang och allt fler dagar i veckan.

Framför allt är det många barn som far illa i skuggan av fylla – barn som inte har någonstans att ta vägen utan är prisgivna åt sina föräldrars dagsform. Och då pratar jag inte om samhällets utslagna, utan om de 70-80 procent av alla alkoholister som är socialt anpassade, har både jobb och familj.

 

Alkoholens närvaro ifrågasättas sällan. Däremot den som tackar nej.

För alkoholen är norm. Det är vardagen, det som får folk att känna sig festliga, avslappnade, eller helt enkelt bara normala. Det är inte den som dricker som måste förklara och ursäkta sig – utan den som avstår. Den som inte vill ha vin i glaset är den som gärna pekas ut som tråkmåns, glädjedödare eller outhärdligt präktig.

Vill man inte dricka måste man komma med argument och ändå brukar folk truga. Jo, en liten stänkare kan du väl ta? Giltigt förfall har egentligen bara den som kör bil – och den gravida kvinnan. Att man är nykter alkoholist är det färre som öppet skyltar med eftersom den informationen skapar ännu stelare miner i glada vänners lag eller på firmafesten. Där kan man prata om att lägga sordin på stämningen. Snapsen fastnar i halsen och vinet smakar plötsligt lite småsurt.

 

På 80-talet var det otänkbart att man skulle servera vin på föräldramöten i skolan eller på avslutningen på dagis, men i dag blir det allt vanligare att vuxna ska unna sig i allt fler sammanhang. Snart varje tillfälle att mötas bör krönas med någon sinnesförändrande substans. Som om det inte längre duger med kaffe. Vi tycker vi blivit så kontinentala och kosmopolitiska. Det är vanligt att det inte finns några alkoholfria alternativ på event och after work. Alla förväntas skåla och skråla. Den som väljer vatten framför vin skapar bara obehag hos den drickande majoriteten. Enklast är om alla blir lite lagom salong så ingen behöver känna sig utanför eller utpekad som den som tittat för djupt i glaset.

Jag önskar det vore tvärtom, även i juletid. Att det är det alkoholfria alternativet som är normen och alkoholen någonting man får be om extra.

Vad sägs om att bara ställa fram julmust och mineralvatten på julbordet i år? Den som vill ha starkare varor kan väl förklara varför.

 

Katerina Janouch

Författare och debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag