DEBATT. Sveriges strategi gick inte ut på att stoppa smittspridningen helt, utan man tillät viss smittspridning bland unga till exempel genom att hålla grundskolor och restauranger öppna. Samtidigt skulle man skydda äldre genom rekommendationer för dessa och för vårdpersonal med symtom att hålla sig hemma. Den strategin misslyckades i Sverige, inte på grund av större andel äldre dött här, utan för att vi haft högre smittspridning i samhället än många andra länder.
Covid-19 var svårbedömd. Många varnade initialt för att låta smittan spridas i samhället. De som varnade fick rätt. Folkhälsomyndigheten bedömde smittan som relativt ofarlig, dödlighet per smittad i paritet med influensan, de fick fel.
Spelade ner riskerna
Nu handlar debatten om vad som gick fel, vad vi kan lära, och vad vi kan göra för att nästa pandemi inte ska få samma konsekvenser som covid-19. Alla som nedvärderade riskerna, inklusive Folkhälsomyndigheten, försöker nu skylla de höga dödstalen på ett misslyckande specifikt för äldreomsorgen, men hävdar att strategin överlag var korrekt.
Vi har inte större andel som dött inom äldreomsorg än jämförbara länder
Oavsett vad man tycker om strategin, så är det viktigt att notera att Sverige har liknande andel döda bland äldre som andra jämförbara länder. Om det finns någon sanning som stått sig över den här pandemin så är det att det är främst äldre som dött i covid-19.
Andel över 70 år som dött i covid-19 i några jämförbara länder: Finland 85 procent, Danmark 90 procent, Norge 87 procent, Tyskland 86 procent och Nederländerna 89 procent. Detta att jämföra med Sveriges 89 procent. Det är alltså ungefär lika stor andel äldre som dött i de jämförda länderna. Ändå påstår många i debatten, inklusive regeringen och Folkhälsomyndigheten, att Sveriges strategi fungerat överlag, men att vi inte lyckats skydda de som haft äldreomsorg.
Självklart drabbas äldreomsorgen
Men om jämförbara länder haft liknande andel äldre som dött, hur konstigt är det då att många svenskar som dött haft äldreomsorg egentligen? Är det då inte självklart att en stor andel som dött i Sverige har bott i äldreboenden eller haft hemtjänst?
Hur skulle det kunna vara på något annat sätt då de som dör i covid-19 till överväldigande majoritet är över 70 och en stor andel äldre i Sverige antingen bor på äldreboenden eller har hemtjänst? Det är ju bara en korrelation, liksom att många som dött i covid-19 haft pension, högt blodtryck eller annat vanligt bland äldre.
Större risk att dö för alla åldrar
Sanningen är att hela debatten om att vi misslyckats inom just äldreomsorgen är falsk. Vi har inte större andel som dött inom äldreomsorg än jämförbara länder, vilket bland annat Kvartal visat i en jämförelse med våra nordiska grannländer. Om vi jämför oss med grannländerna så ser man att risken att dö i covid-19 är ungefär lika mycket större i Sverige för alla åldersgrupper. Förklaringen är naturligtvis att vi haft större smittspridning i samhället än våra grannländer. Det har resulterat i att fler har dött i covid-19 i Sverige oavsett åldersgrupp, och därmed ökad relativ risk jämfört med samma åldersgrupp i grannländerna oavsett om man haft äldreomsorg eller inte.
Skulle det då inte varit möjligt att skydda äldre och de som varit i olika riskgrupper? Tveksamt, men i den internationella debatten har funnits förslag om att skydda de äldre genom att till exempel bara låta immun personal bo och jobba med äldre. Inget förslag som liknar det har varit på tal i Sverige.
Direkt konsekvens av strategin
Man kan därför se smittspridningen bland äldre som en direkt konsekvens av hög smittspridning i samhället. Den svenska strategin att skydda de äldre har misslyckats på grund av hög smittspridning i samhället och avsaknad av realistisk plan för hur äldre skulle kunnat skyddas från att bli smittade med sådan smittspridning i samhället.
Av Mattias Lindberg
Samhällsdebattör
