Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Äkta kärlek utan bäst före-datum

Foto: Amelie Herbertsson

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nu ska vi svenskar få det riktigt bra på gamla dar, lagen ska inte längre kräva att ett gammalt par åker på en skilsmässa intill döden när den ena av dem behöver få komma på vårdhem som inte tillåter att den andra följer med. Men det finns vissa krav förstås:

Det fortsatta samlivet tillåts bara om de två levt ihop "under en längre tid".

Detta ger upphov till en del funderingar. För det första, hur lång är en "längre tid"? Tio, tjugo eller 50 års samliv? Jag misstänker att den vaga benämningen "längre tid" är föreslagen så att personalen kan neka ett oönskat par att flytta in tillsammans.


Själv kände jag ett par som varit gifta i sextio år då hustrun drabbades av minnesförlust och tunghäfta. Mannen som inte fick flytta med henne till hemmet var vital långt in på ålderns höst. Han besökte henne varje dag, pysslade om henne och satt vid hennes sida framför teven bland de andra inneboende. Han såg till att hon fick komma utomhus och fortsätta att röra sig i samhället där hon kände igen sig. När personalen tog oskäligt mycket betalt av henne för bindor och annat anmälde han detta och fick rätt. Det som mest irriterade de anställda var att han alltid fanns i deras närhet under dagtid och hörde vad de sa när de sinsemellan diskuterade de inneboende. Han stod lugnt ut med deras negativa attityd till honom och stödde sin värnlösa hustru tills hon dog.

- Man måste titta på varaktigheten i förhållandet, det är det som avgör. Det finns ett antal omständigheter man tittar på för att komma fram till om det är ett varaktigt förhållande eller inte, det ska inte vara så att man nyss har flyttat ihop, säger Inger Laudon som är departementssekreterare på socialdepartementet.

Uttalandet väcker en dyster misstanke hos mig. Sammanboendet i kombination med ett annat förslag att de boende sin höga ålder till trots kanske rent av ska få förtära alkohol på hemmet, frammanar hemska bilder av orgier i sus och dus. Även om de varit måttliga under sina långa liv vet man aldrig vad de kan hitta på. Det finns kanske en risk för att erotiskt pigga gamla män och kvinnor skaffar sig kaffeflickor, ja rent av kaffegossar, att lysa upp vardagen med.


Eller allvarligt talat: Man kan som änka eller änkling faktiskt förälska sig i en annan människa när sorgen efter den första livskamraten hunnit lägga sig. Jag vet vad jag talar om. Jag är just åttio år fyllda och har flyttat ihop med en person och vi lever i stark lycka tillsammans sedan någon tid som inte förmår falla under epitetet "länge". Att då råka ut för något som gör att man behöver daglig professionell hjälp vore en katastrof. Då ingriper samhället och skiljer oss åt. För alltid.


Det finns även andra omständigheter att betänka, säger Inger Laudon. Så vilka är de andra hindren? Jo, ett hinder är folkbokföringsadressen. Ponera att den ene skriver sig i den gemensamma lägenheten i stan och den andra har valt att skriva sig i deras sommarfastighet i en annan kommun. Räknas de då som särboende med olika hushåll? Vilken av kommunerna är det som ska göra bedömningen? Räknas de över huvud taget som ett par? Problemet blir ännu tydligare om de har valt ett samboskap i stället för äktenskap. För att inte tala om partnerskap. Har man alls tänkt på HBTQ-personers rätt till samlevnad på äldre dagar? Förslaget verkar som vanligt gälla enbart heterosexuella par.


Och slutligen säger Laudon: Om det kan anses ingå i en "skälig levnadsnivå" att bo tillsammans så ska man ha rätt till det. Vad räknas i så fall som en oskälig levnadsnivå? Hur kommer uteliggare, drogmissbrukare, socialbidragstagare, fängelsekunder med flera att behandlas i detta sammanhang? Departementet måste förtydliga vad som menas med ordet "skälig" för att ovanstående citat ska bli begripligt.

Det är inte konstigt att folk är rädda att bli gamla. Och ingenting blir bättre med det här förslaget. Allt beror på vem som kommer att bedöma dig i din kommun.



BIRGITTA STENBERG 

Birgitta Stenberg är författare och firade häromdagen sin 80-årsdag tillsammans med goda vänner i Falu koppargruva.