Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Abdikera inte för beröringsskräcken

"Stå upp för er politik". "Beröringsrädslan med SD är så stor att man hellre lägger ner oppositionsrollen", skriver Jasenko Selimovic.. Foto: SVEN LINDWALLFoto: Sven Lindwall

Företrädare för allianspartierna har nu klargjort att de inte kommer bryta ut delar ur regeringens budget för att på så sätt stoppa de regeringsförslag de finner skadliga. Det borde de inte ha gjort.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är naturligtvis bra att alliansen visar att de är mer ansvarsfulla än Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt ut delar av budgeten förra mandatperioden. Men jag misstänker att det inte är den enda anledningen.

Moderaternas rädsla att anklagas för att "tillsammans med Sverigedemokraterna" försöka sätta krokben för regeringen spelade säkerligen också en roll. Beröringsrädslan med SD är nuförtiden så stor att man hellre lägger ner oppositionsrollen och lurar sig själv att man på det sättet kan undvika anklagelserna om "samarbete med SD". Det är felaktigt av två anledningar.

 

Första problemet är att man inte övervägt alla framtida scenarios. Tillsammans med Miljöpartiet kommer nu Socialdemokraterna att nu få igenom sin budget med 37 procent av rösterna. Men den viktiga frågan är vad S och MP kommer göra nästa gång de är i opposition. Jo, de kan komma att bryta ut delar av budgeten igen. S och MP beaktade naturligtvis framtida konsekvenser när de bröt ut delar av budgeten. De drog slutsatsen att nya regler gäller. Jag beklagar att de har gjort det - men jag misstänker samtidigt att de kommer vara konsekventa och hålla sig till den praxis de skapat. Just för att hävda riktigheten i det de har gjort. Att ändra sig vore att erkänna att man handlat felaktigt. Tror någon verkligen att Socialdemokraterna kommer säga: "ja, vi var nog skurkar, vi ångrar oss nu"?

 

Alliansen säger storstilat "vi förlåter er" men har Magdalena Andersson erkänt något misstag? Det värsta möjliga resultatet kan bli att alliansen släpper fram regeringens budget nu och tvingas igen höra en ny förklaring från Andersson varför det måste göras, när Socialdemokraterna upprepar det nästa gång.

Ingen av oss vet om detta kommer att hända, naturligtvis. Nästa val kommer skapa nya konstellationer, avkräva nya vallöften, men också ge möjlighet till nya förklaringar. Vi kan bara gissa och hoppas att det inte blir så. Men att i dag släppa S och MP så billigt undan är att garantera till alliansens väljare att det inte kommer hända igen. Kan vi verkligen göra det? Utan att ha fått minsta försäkring från S eller MP om deras framtida handlande?

 

Det andra problemet är att denna taktik kommer inte ge önskat resultat. Alliansen kommer bli påsmetad SD ändå. Tron om att Socialdemokraterna och Aftonbladets ledar- och kultursidor kommer att sluta förknippa alliansen med SD bara för att man har agerat så fint är orealistisk. Beakta vad Aftonbladets ledarsida gjorde så fort alliansen annonserat sitt beslut. Inte tackade de alliansen utan fortsatte raka vägen till nästa anklagelse. Nu spelade tydligen alliansen "SD i händerna" för att de tänker rösta på sin egen politik. De bör helt avstå från att rösta på egna förslag. Man tar sig för pannan. Och vad skulle hända om alliansen gjorde så ändå? Just det. Det är bara att inse, det finns inget slut på anklagelserna, oavsett hur man agerar.

 

Alliansen i allmänhet och Folkpartiet i synnerhet bör i stället ägna sig åt att lösa de riktiga problem väljare upplever. Genom att hela tiden agera utifrån beröringsrädslan med SD förminskar politiker sig själva. Allmänheten skrattade åt riksdagspolitiker när talsmansomröstningen i riksdagen pågick. Väljarna har rätt att förvänta sig vuxna, mogna politiker som kan stå för sin politik och sitt handlande, oavsett vad deras motståndare säger. Det är en fråga om mognad och integritet. Att låta bli en viss politik, frukta svåra diskussioner på grund av rädslan att förknippas med SD är säkraste sättet att förminska sig själv.

 

Om det finns förslag som är skadliga för Sverige måste man stoppa dem. Det bör göras under de regler som gäller men S och MP har ändrat praxis. Då kan inte alliansen ensidigt avstå från att hindra förslag man anser vara skadliga. Att låta regeringen strypa företagande, införa meningslösa hitte-på-traineejobb, minska valfriheten, tvinga elever gå obligatoriskt gymnasium som de ändå kommer hoppa av, måste man försöka hindra. Annars har man abdikerat från sitt uppdrag. Alliansens väljare har rätt att bli företrädda av politiker som vill kämpa för den politiken man anser vara rätt. Annars kommer de inte bli alliansens väljare.

Jasenko Selimovic

Folkpartist och tidigare statssekreterare med inriktning på integrationspolitik.