Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

75 år efter Hiroshima: Regeringen borde skämmas

Försvarsminister Peter Hultqvist (S).Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet.Foto: Jessica Segerberg / Agnes Stuber
Lotta Johnsson Fornarve, Vänsterpartiet.Foto: Jessica Segerberg / Agnes Stuber

Det är skamligt att regeringen har vikt ner sig för amerikanska hot och vägrat underteckna FN:s kärnvapenförbud, skriver Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson, Håkan Svenneling, Lotta Johnsson Fornarve och Yasmine Posio.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. För 75 år sedan utförde intet ont anande människor sina vardagsbestyr i Hiroshima, 6 augusti, och Nagasaki, 9 augusti. Det var mest kvinnor, äldre och barn i städerna eftersom männen befann sig vid fronten.

Över dessa människor föll de första atombomberna. Mer än hundratusen civila dog ögonblickligen. Ytterligare hundratusentals har sedan dess dött av sjukdomar relaterade till skadorna av bomberna. Stora områden förstördes för lång tid framöver. Vanliga människors hem tillintetgjordes.

Fick Nobels fredspris

Mänskligheten borde förbjudit dessa vapen men nej, än i dag finns det några länder som inte bara har kvar gamla kärnvapen utan faktiskt utvecklar nya. De länderna är visserligen få men omvärlden förmår dem inte att avveckla vilket innebär att många bär ansvaret för att det finns en risk att kärnvapen kommer användas igen.

Och dagens kärnvapen har ännu större kapacitet än de som släpptes för 75 år sedan. Detta trots kärnvapennedrustningsavtalet, NPT, som trädde i kraft 1970 och inkluderar nästan all världens länder, även några av kärnvapenstaterna. 

2017 togs ett viktigt steg när FN beslutade om ett förbud mot kärnvapen. ICAN, som var drivkraften till att få fram avtalet, fick Nobels fredspris för sitt gedigna arbete för en trygg värld.

Det finns mer vi kan göra för att visa omvärlden att vi under inga omständigheter accepterar kärnvapen

Avtalet öppnades för signering den 20 september 2017 och Sverige borde, som självständig och militärt alliansfri stat, tillhört de länder som stod främst i ledet för att ratificera kärnvapenförbudet, vilket skulle innebära att avtalet blir bindande. 

Så var förvånande nog inte fallet. Kort efter att avtalet togs fram fick den svenske försvarsministern Peter Hultqvist ett brev från den amerikanske försvarsministern James Mattis. Brevet läckte till medier och innehöll förtäckta hot om att Sverige, om vi blev attackerade, inte skulle få skydd av USA om avtalet ratificerades. 

Att de Nato-vurmande partierna på högerflanken snabbt ställde sig på USA:s sida är inte så förvånande, men det är skamligt att regeringen, som påstår sig vara emot kärnvapen, vek ner sig för sådana hot. 

1,9 miljarder människor

I dag har 35 länder hunnit före, bland andra Sydafrika, Nya Zeeland, Mexiko, Bangladesh och Österrike. Det är dags att även Sverige ingår i den skara av länder som faktiskt menar att kärnvapen borde förpassats till historien för länge sedan. 

Det finns mer vi kan göra för att visa omvärlden att vi under inga omständigheter accepterar kärnvapen. Exempelvis har Finland och Nya Zeeland lagstiftning om ett förbud mot införande och genomförsel av kärnvapen på sina territorier.

I dag är Latinamerika och Karibien, södra Stilla havet, Sydostasien, Mongoliet, Centralasien och Afrika kärnvapenfria zoner. De zoner som redan finns omfattar hälften av jordens landområden, utgör 99 procent av allt land på södra halvklotet och 74 procent av allt land utanför kärnvapenmakterna.

Omkring 1,9 miljarder människor bor inom zonerna. Dessa exempel bör Sverige ta efter.

Upprättelse för de drabbade

Det går knappt att förstå att en bomb kan utplåna en så stor yta men bilderna från Hiroshima och Nagasaki visar tydligt att kärnvapen är ett fruktansvärt påfund. De som dog direkt, de som dog en tid efter och de som än i dag lever med hälsoproblem relaterade till explosionerna vittnar om kärnvapnens grymhet. 

För dem, för oss och för kommande generationers skull måste vi se till att kärnvapen förbjuds. Att de länder som har eller planerar att skaffa kärnvapen stigmatiseras till att ta bort sin arsenal av massförstörelsevapen. 

Först då har vi gett de drabbade upprättelse.

 

Av Hanna Gunnarsson (V)

Riksdagsledamot, försvarsutskottet

Håkan Svenneling (V)

Riksdagsledamot, utrikesutskottet

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Riksdagsledamot, ersättare försvarsutskottet och utrikesutskottet

Yasmine Posio (V)

Riksdagsledamot, delegat i OSSE-parlamentet