Postlådan är fortfarande det enda alternativet för minst 400 000 äldre medborgare som vill kommunicera brevledes med omvärlden. Foto: JAN WIRIDENPostlådan är fortfarande det enda alternativet för minst 400 000 äldre medborgare som vill kommunicera brevledes med omvärlden. Foto: JAN WIRIDEN
Postlådan är fortfarande det enda alternativet för minst 400 000 äldre medborgare som vill kommunicera brevledes med omvärlden. Foto: JAN WIRIDEN
Jöran Rubensson, tidigare ordförande för Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF. Foto: PRIVATJöran Rubensson, tidigare ordförande för Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF. Foto: PRIVAT
Jöran Rubensson, tidigare ordförande för Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF. Foto: PRIVAT

400 000 äldre lever i digitalt utanförskap

Publicerad

För den som står utanför e-tillvaron blir livet både dyrare och besvärligare.

När myndigheter och förvaltningar skickar e-post i stället för brev måste samhället också ansvara för att alla kan ta emot mejl, skriver Jöran Rubensson, tidigare ordförande för Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Skillnaden mellan den som använder internettjänsterna och den som inte gör det ökar för var dag genom att allt mer av samhälls- och bankservice läggs över på internet. För den som behärskar tekniken underlättas vardagen och möjligheterna att informera sig både om och med omvärlden, samt vara en aktiv medborgare i diskussionsforum och sociala medier. För den som står utanför e-samhället blir livet både dyrare och besvärligare, när man måste betala extra för exempelvis tågbiljetter och pappersfakturor samt får problem med att beställa blanketter från myndigheter eller hitta telefonnummer.

Den färska forskningsprojektet "Ung teknik, äldres vardag" visar att var femte person, 20 procent, mellan 65 och 85 år saknar tillgång till digital teknik. Och i rapporten "Svenskarna och Internet 2017" framgår det att i gruppen 76 år och äldre är nästan hälften icke internetanvändare. Det innebär att cirka 400 000 äldre lever i ett digitalt utanförskap. Och enligt forskarna är denna siffra förmodligen i underkant.

På tidningarnas insändarsidor märks deras missnöje när media, myndigheter och företag endast hänvisar till sina webbsidor för vidare information i aktuella frågor.

Alla medborgare kan inte tvångsdigitaliseras

Parallellt med ökad användning av den digitala tekniken ökar också utanförskapet för de som inte hänger med i den digitala utvecklingen. Det handlar bland annat om äldre personer och låginkomsttagare vilket ofta är sammanfallande grupper. På tidningarnas insändarsidor märks deras missnöje när media, myndigheter och företag endast hänvisar till sina webbsidor för vidare information i aktuella frågor. Eller när bankerna inte erbjuder alternativ för den som inte kan eller vill använda sig av deras internettjänster. För trots allt, alla medborgare kan inte tvångsdigitaliseras.

Sverige har flera år i rad rankats som ett av världens mest IT-mogna länder. Bidragande orsaker har varit omfattande utbildning och tidiga satsningar på utbyggnad av bredband. Inte minst pensionärsorganisationerna har utbildat 10 000-tals medlemmar i grundläggande datakunskap, vilket vanligtvis skett enligt modellen "äldre lär äldre." 

Men utvecklingen går inte lika snabbt längre. Vi halkar efter andra länder trots regeringens digitaliseringsstrategi som syftar till att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har i anslutning härtill nyligen beslutat om den första nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Ett bra beslut som måste åtföljas av en motsvarande strategi för äldre och låginkomsttagare.

Glesbygden behöver mer bredband

Utanförskapet har flera orsaker, som bristande motivation, knappa resurser i form av pengar och kunskap för att kunna använda den nya tekniken. Eller avsaknad av bredband i glesbygden vilket regeringen nyligen föreslagit ska avhjälpas med ett tillskott på 150 miljoner ur bredbandsmiljarden. Det är en bra början men helt otillräckligt. 

För dem som står utanför e-samhället måste politikerna sätta in åtgärder mycket snabbare och kraftfullare än som nu sker om utanförskapet ska kunna brytas. Ty när myndigheter, förvaltningar och företag skickar e-post i stället för vanliga brev är det samhällets uppgift att sörja för att alla också kan ta emot e-post. Om det ska bli möjligt krävs till exempel:

att IT- utbildningar stimuleras, intensifieras och kompetensen underhålls,

att riktade statsbidrag för datautbildning erbjuds organisationer, kommuner, etc,

att bredbandsnätet byggs ut snabbare,

att tillgång till bredband och hårdvara ingår i försörjningsstödet för låginkomsttagare.

 

Av Jöran Rubensson

Tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag