Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

240 000 växer upp med hedersnormer

Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot.Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Annika Strandhäll, jämställdhetspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.Foto: LOTTA HÄRDELIN/TT

Kampen mot hedersförtrycket fortsätter och kräver modiga politiska beslut. Föreningar och samfund som rättfärdigar hedersförtryck ska inte ges offentliga bidrag. Religiösa skolor ska stoppas, skriver Annika Strandhäll (S) och Amineh Kakabaveh.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Forskare har talat om att 240 000 unga i Sverige växer upp under begränsande hedersnormer. Om samhället inte förmår att visa att svensk lag står över släktens patriarkala traditioner så sviker vi dessa ungdomar. Vi i Varken hora eller kuvad (VHEK) får också signaler om hur dessa ungdomar under coronapandemin nu blir ännu mer fängslade i hemmet.

Okunskap om hedersförtryckets utbredning – men också en debatt där det funnits inslag av förnekelse och relativisering – har gjort att viktigt jämställdhetsarbete blivit fördröjt.   

Kommuner vittnar om bortförda barn

Nyligen presenterade det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck en kommunenkät om bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta. Av enkätsvaren framgick att kommunerna hade kännedom om 199 bortförda personer i en hederskontext under 2019, varav 86 procent av dessa var barn. 

Eftersom det bara var 66 procent av kommunerna som svarade på enkäten så finns det anledning att anta att det totala antalet är väsentligt högre. Socialtjänsten i 27 av de 191 kommuner som svarade på enkäten uppgav att de hade kännedom om barn som levde i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden. 

Rutiner saknas

Anmärkningsvärt är att 71 procent av de kommuner som svarade på enkäten uppgav att de saknade rutiner för att hantera ärenden kring bortförda barn. Nästan lika stor andel av kommunerna (69 procent) saknade rutiner för hur man skulle agera i ärenden om barn som lever i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden. 

Vi är stolta feminister, men vi vet också att för många flickor och kvinnor är detta bara ett tomt ord som andra kan unna sig som etikett

Bland de kommuner där sådana rutiner ändå fanns så var det endast 30 procent som svarade att de visste att dessa var uppdaterade med hänsyn till den nya lagstiftningen om förbud mot alla utländska barnäktenskap, som trädde i kraft vid förra årsskiftet.  

Riksdagen tar ställning till skärpt lag

Redan denna månad kommer riksdagen att ta ställning till ytterligare skärpt lagstiftningen mot hedersbrott. Barn som riskerar att föras ur landet för att giftas bort eller könsstympas kan beläggas med utreseförbud och tillfälligt få passet indraget. En ny brottsrubricering om barnäktenskapsbrott kompletterar tidigare lagstiftning mot äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa. Regeringen föreslår också att alla brott som begås utifrån hedersmotiv ska ge strängare straff.  

VHEK har länge arbetat för en tydligare lagstiftning mot hedersbrott. Men lagarna måste också användas. Svaren från den tidigare nämnda kommunenkäten visar på ett behov av ökad samverkan mellan skola och socialtjänst där det finns tydliga rutiner som utgår från den nya lagstiftningens möjligheter. 

Från våra egna skolenkäter vet vi att de ungdomar som lever under hedersnormer också har en lägre tilltro till att skola, socialtjänst och övriga samhället förstår deras problem. Det är därför viktigt att kunskap om hedersförtryckets särdrag sprids till den personal och de vuxna som ungdomarna möter i sin vardag.

Stryp bidragen

Kampen mot hedersförtrycket fortsätter och kräver modiga politiska beslut. Föreningar och samfund som rättfärdigar hedersförtryck ska inte ges offentliga bidrag. Religiösa skolor ska stoppas.

Vi är stolta feminister, men vi vet också att för många flickor och kvinnor som lever under hedersnormer är detta bara ett tomt ord som andra kan unna sig som etikett. Därför måste alla flickor och kvinnor i Sverige känna att den svenska jämställdheten omfattar också dem. Hela samhället måste visa att det står på flickornas sida och alla som arbetar i skola och socialtjänst ska veta att de har mandat att agera mot hedersförtryck. 

 

Av Amineh Kakabaveh

Oberoende socialistisk riksdagsledamot och ordförande för VHEK

Annika Strandhäll

Jämställdhetspolitisk talesperson (S) och ambassadör för VHEK