Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

20 liberala skolpolitiker: Förändra friskolesystemet

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson.
Foto: MAGNUS FRÖDERBERG / LIBERALERNA
Maria Nilsson (L), högskole- och forskningspolitisk talesperson.
Foto: KRISTINA ÃÏLLEK

Det oändliga ältandet om friskolornas vara eller icke vara har gjort debatten alldeles för grund och enahanda.

Låt oss nu, 28 år efter friskolereformen, föra en sansad och konstruktiv debatt om förändringar i skolsystemet med syfte att öka likvärdigheten och ge våra elever den bästa starten i livet, skriver 20 skolpolitiker i Liberalerna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Debatten om friskolor har gått hög de senaste veckorna, mycket med anledning av att den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola” presenterades. Låt oss vara tydliga: Det fria skolvalet är här för att stanna men friskolereformen som har 28 år på nacken behöver moderniseras så att vi kan tillgodose både behovet av valfrihet för eleverna och likvärdighet mellan skolorna.

Flera förslag i den statliga utredningen är viktiga pusselbitar för att nå den ambitionen. Tyvärr har det oändliga ältandet om friskolornas vara eller icke vara gjort debatten alldeles för grund och enahanda. Socialdemokraterna är förbehållslöst emot och Moderaterna lika envist för, oavsett hur verkligheten ser ut.

Självklar del av systemet

Friskolorna och skolvalet är i dag en självklar och etablerad del av det svenska skolsystemet. Sverige kommer inte återgå till att varje elev hänvisas till en plats i närmaste kommunala skola. Det finns ingen majoritet för ett sådant system varken hos väljarna, föräldrarna, eleverna eller i politiken, oavsett Socialdemokraternas poserande i frågan.

Snarare har deras vilja att vinna politiska poänger på att låtsas vara emot friskolor hindrat en seriös debatt om hur vi tillsammans säkerställer bästa möjliga skolor för alla elever. Låt oss nu, 28 år efter friskolereformen, föra en sansad och konstruktiv debatt om förändringar i skolsystemet med syfte att öka likvärdigheten och ge våra elever den bästa starten i livet. 

Det finns anledningar att vara självkritisk. Det är tydligt att systemet vad gäller friskolor måste förändras.

Liberalerna är, och har länge varit, det parti som sätter skolan först

Bostadssegregationen är den största enskilda orsaken till skolsegregation och låga kunskapsresultat. I våra städer har vi skolor där ingen eller få elever har etnisk svensk bakgrund, liksom vi har skolor med motsatsen, där i princip inga elever har invandrarbakgrund. 

Det är bra att den som vill ska kunna välja en annan skola än den som råkar ligger närmast. Men det är inte rimligt att man kan sätta sin nyfödda bebis i kö till en friskola samma dag man kommer hem från BB. Det är ett system som gynnar elever tidigt födda på året, med välinformerade föräldrar. Det är en liberal paroll att din bakgrund inte ska avgöra din framtid. Vi står bakom utredningens förslag om att begränsa kötiden till friskolor. 

Hårdare granskning

Lagstadgad grundskoleutbildning kan heller inte, oavsett vad Moderaterna säger, vara en fri marknad där vilken oseriös aktör som helst kan verka. Skolinspektionen måste bli mycket bättre på att granska de fristående skolornas verksamhet. 

Det går inte att jämföra med fristående aktörer inom vården. Om en vårdcentral tvingas stänga får man lista sig på en ny. Om en grundskola tvingas stänga mitt i terminen kan 1000 barn plötsligt stå utan skola, förlora flera viktiga månader av sin skolgång, och kommunen måste omedelbart bereda plats för dessa elever. 

Kommunerna ska kompenseras

Detta utökade uppdrag som åligger kommunen, men inte de fristående skolorna, kommer givetvis med högre kostnader. Det är helt rimligt att kommunen, i enlighet med likvärdighetsprincipen, kompenseras för det. Därför ställer vi oss bakom utredningens förslag om en översyn av skolpengen. Vi anser det fullt rimligt att resurser fördelas efter elevernas behov och huvudmännens ansvar.

Liberalerna är, och har länge varit, det parti som sätter skolan först. Därför är vi enade kring de politiska åtgärder som krävs för att alla skolor ska vara bra skolor, och åsikten att det gäller såväl kommunala som fristående skolor.

Av Roger Haddad (L)

Skolpolitisk talesperson

Maria Nilsson (L)

Riksdagsledamot, Högskole- och forskningspolitisk talesperson

Isabel Smedberg-Palmqvist (L)

Skolborgarråd, Stockholm

Anna Lundberg (L)

Ordförande grundskolenämnden, Västerås

Axel Darvik (L)

Skolkommunalråd, Göteborg

Helena Hedman- Skoglund (L)

Ordförande utbildningsnämnden, Uppsala

Marianne Damström Greben (L)

Ordförande skolnämnden, Solna

Monica Lundin (L)

Ordförande barn- och utbildningsnämnden, Borlänge

Pär Gustafsson (L)

Ordförande utbildningsnämnden, Göteborg

Mia Honeth (L)

Ordförande för barn- och skolnämnden, Lund

Ulrika Landergren (L)

Ordförande i gymnasium och arbetsmarknad, Kungsbacka

Evelyn Klöverstedt (L)

Ordförande utbildningsnämnden, Gävle

Lovisa Aldrin (L)

Ordförande barn- och ungdomsnämnden, Halmstad

Daniél Tejera (L)

Ordförande barn- och utbildningsnämnden, Kristianstad

Ylva Mozis (L)

Ordförande Utbildningsnämnden, Vallentuna

Åsa Wennergren (L)

Ordförande bildningsnämnden, Linköping

Anna Svalander (L)

Kommunalråd med ansvar för skola, Borås

Sara Wettergren (L)

Skolkommunalråd Malmö

Amelie Tarschys Ingre (L)

Ordförande utbildningsnämnden, Lidingö 

Robert Beronius (L)

Ordförande i barn- och skolnämnden, Norrtälje