REPLIK. På Expressen Debatt skriver 171 psykologer och psykoterapeuter att regeringens passivitet i klimatfrågan riskerar att bidra till ungas psykiska ohälsa. Man tycker också att deras klimatstrejkande ”är en frisk och konstruktiv reaktion på en adekvat oro inför framtiden.”
Man kan undra vad de 171 psykologerna själva gör för att minska de ungas oro. Att som nu skylla på regeringen samt uppmuntra barnen att strejka hjälper med säkerhet inte.
Så borde ni agera som vuxna
Det är dags att påminna om att det normala för vuxna är att skydda unga från obehagliga fakta i vetskap om att de inte har förmåga att sätta saker i perspektiv eller att tänka rationellt och därför lätt blir rov för en fritt flytande ångest. I synnerhet behöver vuxna, exempelvis föräldrar, lärare och psykologer visa att de kan hantera sina egna rädslor inför de frågor som plågar barn.
Idag verkar det omvända gälla för de 171 psykologerna. Istället för att göra sitt jobb och på olika sätt minska barns eventuella oro inför klimatfrågan, gör de tvärtom, eldar på genom att gå med i barnens rädslor. Därmed bidrar de till problemet.
I synnerhet behöver vuxna, exempelvis föräldrar, lärare och psykologer visa att de kan hantera sina egna rädslor inför de frågor som plågar barn
Unga hamnar lätt i extremer
Psykologer skulle i stället kunna hjälpa föräldrar och barn i ångestväckande frågor genom att peka på vad de flesta vet men kanske har glömt, nämligen att unga i allmänhet är lättpåverkade och att om andra i skolan till exempel strejkar för något vill möjligtvis också det egna barnet göra det, utan att för den sakens skull veta något väsentligt om anledningen. Att strejka kan dessutom vara ett bra sätt att slippa skolan för en dag.
Det tillhör också ungdomen att ha ett revolutionärt sinne och att lätt dras med i episka kamper för det goda mot det onda. Unga hamnar lätt i extremer, menar sig då veta bäst och det händer att de tycker att vuxna inte fattar någonting. Detta är några anledningar till att samhället inte låter barn bestämma själva. Ofta är det bäst att som vuxen hitta en medelväg i bemötandet för att respektfullt modulera de ungas mognande personligheter utan att alltför mycket kränka deras integritet.
Vuxna bör uppvisa trygghet och kontroll
Till små barn är det bäst att tala enkelt om svåra saker och visa att man som vuxen själv är trygg och har kontroll. Med ungdomar kan man med fördel resonera om fakta som pekar mot flera ståndpunkter och att många frågor därför inte är så lätta att avgöra definitivt. Ångestväckande profetior behöver alltså inte stämma.
De 171 psykologerna gör inte något åt det hållet i sin artikel. De vill säkert väl men det blir fel och det framstår tyvärr som att de utnyttjar ungas utsatthet för egna syften.
Av Magnus Wårhag
Leg psykolog
