170 000 i vårdkö – då borde brösten vänta

Få vet att pengarna från Rosa bandet också går till att kampanja för plastikoperationer som tränger undan annan, ibland livsavgörande, vård, skriver Kajsa Dovstad.
Foto: Shutterstock
Kajsa Dovstad är välfärdsansvarig på Timbro.

Inte ens hälften av alla kvinnor med bröstcancer opereras i tid. Ändå vill Bröstcancerförbundet se fler tidskrävande estetiska bröstoperationer på de kvinnor som lyckas komma fram i kön. 

Utseende ska inte gå före liv – eller kraftigt lidande – i den långa offentliga vårdkön, skriver Timbros Kajsa Dovstad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under Covid-19-pandemin har över 100 000 operationer inte blivit gjorda, enligt siffror från Svenskt perioperativt register. De redan långa svenska vårdköerna har blivit ännu längre. Nu väntar hela 170 000 personer på operation eller åtgärd. I juli hade nästan varannan väntat längre än vårdgarantins 90 dagar och för tusentals av dessa hade väntan varat längre än ett år, avslöjade tidningen Sjukhusläkaren nyligen. 

I Göteborg tvingas personer leva med svåra magsmärtor och besvär i tre till fem år innan de får tid för stomi- eller galloperation. Äldre, med så dåliga höfter att de knappt kan gå en promenad trots smärtstillande mediciner tvingas till fortsatt isolering. 

Rosa bandets tveksamma kampanj

Köer är också ett problem inom cancervården, men har åtminstone inte vuxit lika mycket under pandemin. Det är främst andra patientgrupper som fått stå tillbaka, vilket givetvis är rätt prioriterat. Huvudregeln måste vara att liv går före lidande. Principen upprätthålls dock inte helt, varken de senaste två åren eller tidigare. 

Under oktober månad köper många ett rosa band för att stödja kvinnor som drabbas av bröstcancer. Få vet att pengarna från Rosa bandet också går till att kampanja för plastikoperationer som tränger undan annan, ibland livsavgörande, vård. I år fokuserar Bröstcancerförbundet på rätten till rekonstruktion.

Det är ohållbart att kvinnor vars tumörer är borttagna får nya bröst – medan de som fortfarande har cancer i kroppen tvingas vänta livshotande länge.

Grovt uppskattat utförs det runt 1 000 bröstrekonstruktioner årligen. Under corona har antalet omedelbara rekonstruktioner, där själva canceroperationen förlängs med estetisk kirurgi, knappt minskat alls – år 2020 genomfördes 300 stycken. Samtidigt opererades inte ens hälften av de bröstcancerdrabbade kvinnorna i tid, vilket är allvarligt. Även om överlevnaden numera är omkring 90 procent avlider över 1300 kvinnor i sjukdomen varje år. 

Varför driva en fråga som ökar tiderna?

På samma operationstid som ett bröst rekonstrueras hade en annan canceroperation kunnat äga rum eller åtminstone påbörjats. Varför driver Bröstcancerförbundet en fråga som ökar ledtiderna, inte bara för vården i stort utan också för den grupp de säger sig värna? 

För andra cancerformer är väntetiderna mycket värre. Endast omkring en tredjedel av alla med cancer i bukspottskörtel opereras i tid, och andelen är lika låg för de med cancer i matstrupe och magsäck – även när operationen bedöms vara livräddande. Det är ohållbart att kvinnor vars tumörer är borttagna får nya bröst – medan de som fortfarande har cancer i kroppen tvingas vänta livshotande länge.

Studier visar att återställda bröst generellt inte gör att cancerdrabbade kvinnor mår bättre. En fjärdedel av de som får implantat måste omopereras, och andra metoder är mycket tidskrävande. För ett mer naturligt utseende, särskilt hos äldre kvinnor, görs avancerade fett- och muskeltransplantationer med vävnad från den egna kroppen. Ett sådant ingrepp kan ta upp till åtta timmar, med nästan en veckas efterföljande vårdtid och kosta över 200 000 kronor styck. Implantat är dock betydligt billigare.

Resurserna är begränsade

Det går förstås att tycka att den offentliga vården borde klara av både livräddande och estetisk kirurgi. Resurserna är dock begränsade, liksom effektiviseringspotentialen. Kostnaden för vård som mestadels betalas privat, som ögonlaserkirurgi eller IVF, har däremot sjunkit samtidigt som kvaliteten har höjts.

De som vill ändra sitt utseende har – till skillnad från andra patientgrupper – redan i dag möjlighet att betala för privat vård på en i stora drag välfungerande marknad. Bröst ska inte gå före liv, eller annat kraftigt lidande, i den offentliga vårdkön.


Av Kajsa Dovstad

Välfärdsansvarig på Timbro och leg läkare