Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

16-åringar ska få rösta i kommunalvalen

Olle Wästberg. Foto: Leif R Jansson / Tt
Valsedlar. Foto: Jessica Gow / Tt

Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Demokratiutredningen kommer därför att föreslå rösträtt från 16 års ålder i kommunalvalen, skriver Olle Wästberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

Olle Wästberg

Ordförande 2014 års demokratiutredning.

När frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år kom upp i demokratiutredningen var jag tydlig: Något sådant förslag blir det inte!

Min uppfattning var dels att vi inte ska bryta sambandet mellan myndighetsålder, valbarhetsålder och rätt att rösta, dels att 16 år förefaller alltför lågt. Den som är 16 får utöva sitt inflytande genom kommunala ungdomsråd, elevråd och liknande.

Men jag har ändrat mig och utredningen kommer nu i sitt betänkande den 18 januari att föreslå försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder i kommunalvalen.

Vad var det som fick mig att ändra uppfattning? Främst följande skäl:

 

Rösträttsåldern i Sverige är inte 18 år, utan drygt 20. Eftersom det är fyra år mellan valen och man inte får rösta förrän på sin födelsedag innebär det att förstagångsväljarna i snitt är drygt 20 år. De flesta förstagångsväljare har både varit myndiga och valbara i två år när de röstar. Om vi sänker rösträttsåldern till 16 blir genomsnittet drygt 18 år.

I november tog EU-parlamentet ett steg genom att rekommendera att EU-länderna skulle enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. I Österrike är rösträttsåldern 16, likaså i lokalvalen i flera tyska delstater. I Norge har man försök med sänkt rösträttsålder i vissa kommuner i de lokala valen. Erfarenheterna är genomgående goda. Ingen redovisar några större problem. (Inte heller tycks ungdomsröstandet ha påverkat valresultaten.)

 En klar erfarenhet från bland annat Norge är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver. För den som just flyttat hemifrån, börjat på universitetet eller börjat jobba är det ofta inte självklart att gå och rösta, förstagångsväljarna har lågt valdeltagande. Om man röstar för första gången när man går i skolan finns man i ett sammanhang som gör att sannolikheten för att gå till valurnorna och komma in i ett röstbeteende ökar.

Svenska skolelever vet för lite om hur demokratin fungerar. Man kan nog utgå från att en svensk gymnasist vet mer om ett amerikanskt presidentval än ett svenskt landstingsval. Just den lokala politiken är ofta frånvarande i skolorna. En sänkt rösträttsålder skulle bli ett incitament till en annan inriktning i samhällsundervisningen.

 Vi har ju en rad olika "myndighetsåldrar": Skolplikt, straffrättsålder, rätten att få handla alkohol, valbarhetsålder etcetera. Därför är det ingen drastisk förändring att sänka rösträttsåldern, särskilt som ju hälften av de som kommer att rösta för första gången vid en sänkt rösträttsålder kommer att vara myndiga och valbara.

Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Och som vanligt är de individuella skillnaderna större än de generella.

 

Demokratiutredningen avser därför att föreslå att vi i 2018 och 2022 års kommunalval i vissa kommuner (som ansökt om detta) genomför en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder.

Forskarna kan följa resultaten vilket gör att vi får ett underlag för ett rikstäckande beslut inför 2026 års val. Dessutom bör det stå kommunerna fritt att införa 16 års rösträttsålder i kommunala folkomröstningar.

Intressant nog har detta förslag – när vi testat tankarna - nästan inte väckt några invändningar bland parlamentariker och kommunpolitiker.

Det bör alltså finnas gott hopp om första steg mot sänkt rösträttsålder redan i nästa val.

 

Olle Wästberg

Ordförande för 2014 års demokratiutredning

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!