Ann Heberlein, riksdagskandidat för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSONAnn Heberlein, riksdagskandidat för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Ann Heberlein, riksdagskandidat för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: / WEYLERFoto: / WEYLER
 Foto: / WEYLER
Bild från 2016 när Ann Heberlein fick Läkerols pris Voice of the year för sitt arbete med att uppmärksamma psykisk ohälsa. Foto: TOMAS LEPRINCEBild från 2016 när Ann Heberlein fick Läkerols pris Voice of the year för sitt arbete med att uppmärksamma psykisk ohälsa. Foto: TOMAS LEPRINCE
Bild från 2016 när Ann Heberlein fick Läkerols pris Voice of the year för sitt arbete med att uppmärksamma psykisk ohälsa. Foto: TOMAS LEPRINCE

Vi med psykisk sjukdom är inte av en sämre sort

Publicerad

För tio år sedan kom Ann Heberleins hyllade bok om att leva med kronisk psykisk sjukdom.

Nu skriver hon om hur den respekt hon mötte då har övergått i misskreditering.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA. För ganska exakt tio år sedan publicerade jag en bok som heter "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" (Weyler förlag). Det är en mycket personligt hållen berättelse om hur det är att leva med diagnosen bipolär typ två, en sjukdom som jag kämpat med sedan 20-årsåldern. "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" har sålt i ett par hundratusen exemplar, översatts till flera språk och hyllats av kritiker. Det som gör mig mest stolt är dock något annat – att så många människor känner igen sig i mitt liv och min berättelse, att jag, genom min öppenhet, ingjutit både mod och hopp hos dem. 

Jag tog naturligtvis en risk när jag valde att berätta om min diagnos. Skulle jag någonsin bli tagen på allvar igen? Min oro visade sig vara obefogad, och det faktum att jag, trots min öppenhet, åtnjöt respekt i offentligheten var betydelsefull för andra människor med diagnoser eller psykisk ohälsa. Jag visade, genom mitt liv och min gärning att också människor som inte är perfekta, kan bidra och får delta. 

Filmkonsulenten Baker Karim

Allt detta ändrades dock vintern 2016. När Baker Karim, som då var filmkonsulent, skrev på sin Facebook att "Ann Heberlein borde tvångsmedicineras" öppnades dammluckorna. Efter Karims fula påhopp blev det tillåtet att attackera mig med hänvisning till min diagnos, ifrågasätta mina resonemang med hänvisning till min diagnos, kalla mig galen, manisk och sjuk. Sådant tillhör numera min vardag. 

Efter att jag på juldagen publicerat en gästkolumn på GP:s ledarsida utbröt vilda diskussioner om min psykiska hälsa. Mest bestickande betraktar jag den diskussion som fördes på riksdagsledamoten Karin Rågsjös (V) öppna Facebooksida och allvarligast är de påståenden som kom från Lotta Back, gruppledare för Vänsterpartiet i Sörmland, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor samt psykiatrisjuksköterska. Backman anser att "Ann Heberlein visar tecken på tilltagande sjukdom" och att det är "oansvarigt att publicera Ann Heberlein" eftersom Ann Heberlein "är sjuk". Denna sjuksköterska ställer alltså diagnos på mig genom att läsa en artikel jag skrivit och hävdar med hjälp av sin diagnostisering att jag inte bör ges möjlighet att yttra mig och att delta i den offentliga debatten.  

Vänsterpartiets talesperson

Lotta Backs agerande är bekymmersamt av flera anledningar. Hon representerar ett parti som säger sig vilja motverka diskriminering, hon missbrukar sitt yrke – som är ett legitimationsyrke – genom att ställa diagnoser på nätet, hon skapar oro och rädsla hos många av de människor som har diagnoser eller lider av annan psykisk ohälsa. 

När Lotta Back angriper mig med hänvisning till min sjukdom angriper hon inte bara mig utan alla människor med psykisk ohälsa i Sverige. Hon bidrar till att upprätthålla det stigma som omgärdat psykisk sjukdom allt för länge. Människor med diagnoser och psykisk ohälsa är inte av sämre sort. Vi har samma demokratiska rättigheter som alla andra medborgare. Vi får yttra oss, delta, rösta och till och med kandidera till riksdagen.

Låt mig avslutningsvis berätta att människor med min diagnos, bipolär typ två, kan leva helt normala och välfungerande liv med hjälp av medicinering och sunda vanor. Att ha en kronisk psykisk sjukdom innebär alltså inte att man är kroniskt sjuk. Jag brukar jämföra det med att ha diabetes, mer dramatiskt än så är det inte.

 

Av Ann Heberlein

Ann Heberlein är teol. dr. i etik och riksdagskandidat för M.

 

LÄS MER - Ann Heberlein: Förklaringen till våldtäktskrisen är enkel 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag