Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skäggiga försvarsadvokater skapar osund machokultur

Advokat Gunilla Dersand Holmberg.
Foto: Peter Strandberg
Ingången till Stockholms tingsrätt.
Foto: DN / TT NYHETSBYRÅN

Det har smugit sig in en machokultur i advokatyrket, som delvis kan förklara den pågående debatten om ”gangsterromantik” och bristande advokatetik. 

Vi måste arbeta för att få fler kvinnor bland toppadvokaterna, skriver advokaten Gunilla Dersand Holmberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Jag kommer sent till tingsrätten, mycket trafik, haft telefonmöte med klienten inför dagens huvudförhandling. Klienten har varit med många gånger och det är inte första gången han anlitar mitt försvar.

Väl inne i tingsrätten blir jag stående och tittar mig omkring. Synen är densamma som otaliga gånger förut. Runt omkring mig står säkert 10-15 män, alla klädda i blåsvarta eller grå kostymer – och alla med skägg. Detta är mina försvararkollegor. Samma sak inne i rättssalen, inga kvinnliga försvararkolleger i sikte. 

En generaliserad bild, men också den vanliga i landets domstolar vid större rättegångar – i huvudsak manliga försvarare (med skägg), men ofta en kvinnlig åklagare.

Avsaknad av kvinnor

Självklart är det varken de mycket kompetenta manliga advokaterna eller deras välansade ansiktsbehåring som är felet. 

Problemet är avsaknaden av kvinnliga kolleger och i förlängningen den machokultur som så lätt smyger sig in i miljöer med alltför stor manlig övervikt. Jag undrar om inte denna utveckling delvis kan förklara den debatt om advokatetik och eventuell ”gangsterromantik” som blossat upp i medierna.

Manliga försvarsadvokater får ofta sina uppdrag i mer uppmärksammade mål eftersom de är begärda av den misstänkte. Hur ska det då bli fler kvinnliga försvarsadvokater förordnade – och är det något att eftersträva?

Sund mix av män och kvinnor

Alla verksamheter mår bäst av en sund mix av män och kvinnor. Det är sedan gammalt. Naturligtvis gäller det även rättsväsendet. Låt oss komma ihåg att fler kvinnor än män har betygen som krävs för att komma in på juristprogrammet och fler kvinnor än män tar sin examen med toppbetyg.

Ändå är det färre kvinnliga försvarare som av medier kallas ”stjärnadvokater” (googla gärna ”stjärnadvokat”).

Är inte detta märkligt år 2021, i ett annars relativt jämställt land, där unga par i stor utsträckning delar föräldraansvaret?

Män mellan 35 och 45 år

Advokatyrket är dessutom ett utpräglat erfarenhetsyrke, där du inte blir sämre med ålder och antal år i yrket – tvärtom. Trots detta är de flesta försvarare i större rättegångar män i 35-45 års ålder.

Vad beror det på?

Domstolarna har ett stort ansvar genom nuvarande system för att förordna offentliga försvarare. Ett förfarande med listor, där samtliga advokater som anmält sig får uppdrag utan hänsyn till erfarenhet, ålder, kön.

Det finns för få advokatbyråer med inriktning försvararuppdrag som drivs av kvinnor. Det gör att de unga kvinnor som vill bli försvarsadvokater sällan har kvinnliga förebilder.

Tre åtgärder

Vad behöver göras för att förbättra situationen?

Låt oss börja med dessa tre saker:

1. Byt ut domstolarnas nuvarande system med listor för att förordna offentliga försvarare mot listor med varannan kvinna och varannan man.

2. Inrätta ett mentorskap särskilt riktat till unga kvinnliga försvarsadvokater (kanske något för Advokatsamfundet?) där de unga försvarsadvokaterna kan ta del av erfarenheter som de få äldre kvinnliga kolleger samlat på sig. 

3. Större medial uppmärksamhet på bristen på kvinnliga försvarare i våra rättegångar. 

Varför ska merparten av försvararkollektivet, inte minst i större och mer uppmärksammade mål, bestå av män? Nej, det behövs fler försvarsadvokater utan skägg!


Av Gunilla Dersand Holmberg

Försvarsadvokat