Foto: Magnus Ragnvid

Radiostjärnan Titti Schultz om livet i etern, hatbreven och att aldrig vara nöjd med sin egen prestation

Efter 25 år i etern är Titti Schultz, 49, större än någonsin. Varje vecka når hennes röst ut till 1,5 miljoner lyssnare i aktualitetsprogrammet P4 Extra. För Damernas Värld berättar radioveteranen om hur det är att aldrig vara nöjd med sin egen insats, att få hatbrev från lyssnarna och varför skrivandet är hennes terapi.

I slutet av 90-talet blev Titti Schultz känd för svenskarna som en av programledarna för radioprogrammet Rix MorgonZoo på Rix Fm. En tid då kommersiell radio stod på topp och där den rappare och lite mer lättsamma stilen i radio verkade som en vattendelare – antingen var man ett fan eller så höll man sig till mer ”seriösa” Sveriges Radio. Det blev över 20 år på kommersiell radio för Titti, innan hon tröttnade. 

– Jag var jätteklar med radio och tyckte inte det var roligt längre att bara skoja, radioformatet krympte hela tiden. Jag var 45 år och kände att jag ville göra något helt annat, berättar hon. 

Titti Schultz valde då att fokusera på rollen som moderator, ett uppdrag som hon haft vid sidan om programledarrollen under flera år. Satsningen gick bra och Titti fick utmärkelsen Årets Moderator 2017. 

– Jag bestämde mig för att satsa stenhårt på det, för det var väldigt roligt och ofta utmanande, men så hörde de av sig från Sveriges Radio P5 i Stockholm och frågade om jag ville vara med och skapa ett nytt morgonprogram. Sveriges Radio kändes inte alls som ett självklart val för mig. Men jag älskar hantverket bakom bra radio, och att få möjligheten att bygga ett nytt program var lockande. Jag tror på att man arbetar upp ett program, inte bara sätter en kändis i studion och håller tummarna. 

Kärleken till radion väcktes igen 

I arbetet med att skapa ett nytt morgonprogram för stockholmarna, väcktes något inom Titti. Att utveckla koncept, pilla med små detaljer samtidigt som man flyttar stora gränser, det gjorde att Tittis kärlek till radio återigen väcktes. Och för snart tre år sen tog hon klivet in som en av programledarna för Sveriges största radioprogram P4 Extra, med 1,5 miljoner lyssnare dagligen. 

– Sveriges Radio innebar ett nytt tankesättför mig. Det är självklart annorlunda mot kommersiell radio, men jag är tacksam över att jag har kunnat ta med mig det gränslöst kreativa arbetet från kommersiell radio och försöka sätta min personliga prägel på programmet, säger Titti. 

Att möta människor, våga garva, våga vara personlig och mänsklig i samtalen med programmets gäster är det som Titti uppskattar mest. 

– Jag vill ha ett samtal med mina gäster, jag vill kunna hjälpa en gäst vidare i sin berättelse, och det kan ju handla om sorg och katastrofer och då måste det vara okej att jag blir berörd, att gråta en skvätt till exempel. Varje människa jag möter är jag genuint intresserad av och uppriktigt nyfiken på. Jag tror att det är min styrka i mitt jobb, att jag är så nyfiken, och resultatet kanske är att de känner sig sedda. Alla människor har ju något att ge någon annan, menar Titti. 

Det råder ingen tvekan om att Titti är populär, det fick hon bevis för om inte annat genom utmärkelsen Guldörat i kategorin ”Årets programledare”, en utmärkelse där lyssnarna röstar fram sin favoritprogramledare.

Får hatbrev från lyssnare 

Men i samma andetag konstaterar Titti att alla inte gillar hennes stil, att en del tycker att hon sticker ut för mycket. Och det i sig är inte så konstigt, men det kommer en del hatbrev som en följd. 

– Det är främst kvinnor 55 och över som skriver helt vidriga saker. Det är sällan nyanserat eller konstruktivt, de vill bara tala om att jag är dålig och kanske ful. ”Snälla, kan du inte bara sluta”, kan det stå. Jag får handskrivna brev också, tänk att de lägger tid på det. Att det är just den kategorin kvinnor som oftast hör av sig och väldigt arga och hatfulla, det överraskar mig. 

Titti har lärt sig att låta de elaka kommentarerna rinna av sig, och väljer enbart att lyssna på konstruktiv kritik. Värre är det med den egna kritiken. 

– Jag är aldrig någonsin 100 procent nöjd med mitt arbete. Jag bryter ned min insats efter sändning varje dag och funderar på hur jag hade kunnat göra det ännu bättre. Det kanske kan uppfattas som destruktivt men det triggar mig att bli ännu bättre och försöka utveckla mig själv ännu mer. 

– Själva programmet kan vara hur bra som helst i sin helhet, men jag vet att jag alltid kan göra något bättre. Det är detaljer som jag vet att jag kan putsa på. Jag älskar att göra radio och jag vill verkligen förvalta det förtroendet som jag har fått. 

Foto: Magnus Ragnvid

”Jag är jättesvår att leva med” 

Att mäta den egna prestationen och att ständigt sikta mot att leverera på topp kräver dels mycket av Titti, men påverkar även hennes relation med sambon Erik. 

– Jag är så tacksam över att min sambo låter mig hålla på, för jag behöver den här stimulansen som jag får från att sända liveradio, men också mina moderatorsuppdrag och TV-inspelningar. Jag förväntar mig att jobbet ska få ta plats i mitt liv, jag tycker om att jobba mycket och det innebär också att jag ofta är bortrest och det blir många sena kvällar. 

Titti prioriterar att fylla sitt liv med det som stimulerar henne, men det tar också kraft, vilket resulterar i det stora behovet av egentid. 

– Nu under corona har jag ju inte riktigt haft samma egentid här hemma, eftersom min sambo har jobbat mycket hemifrån. Men det har nog varit värre för honom, haha, att jag har gått runt här hemma och blivit lite frustrerad. Jag tror att vi efter det här året som har gått ändå har blivit mer lyhörda för varandra. 

Är du en ensamvarg?
– Jag är nog det, att vara själv är viktigt för mig. Det är när jag är själv som jag hinner tänka klart mina tankar för mig själv. Många som träffar mig tror att jag är en extrovert person, men jag är nog mer introvert. Att gå på mingel är ansträngande för mig, det är kul men jag blir fort trött. Jag måste koppla på något och det tar mycket energi av mig. 

– Samtidigt vill jag så klart gärna dela saker med andra. Mina vänner betyder ju mycket för mig. Men jag älskar att göra saker själv, gå på museum till exempel, och uppleva det på egen hand. Sen vill jag gärna komma hem och berätta om det. 

Skriver dagbok varje dag 

Titti skriver dagligen i sin dagbok, något hon gjort sen barnsben. Att skriva av sig och ur sig fungerar som en typ av terapi.

– Det är en viktig del i mitt liv, och skrivandet blir som ett sätt att sortera tankar. När de kommer på pränt tar jag dem ur huvudet på något sätt. Och det är extra bra när jag har mycket på gång. Jag behöver verkligen det där att bara skriva av mig sida upp och sida ned. Jag älskar verkligen känslan med penna och papper och att bara få vara där. Jag är mycket analog, haha! 

Titti är ensambarn och konstaterar att hon saknade någon att dela tankar och funderingar med och kanske var det därför hon valde att skriva och läsa mycket, för att få ge sig själv möjlighet att vara någon annanstans en stund. Och när hennes föräldrar separerade och det var tufft hemma hanterade Titti det med att skriva långa brev till sina brevkompisar. 

– Men skrivandet fungerar ju inte bara som en mental grej, det är ju också väldigt praktiskt. Jag antecknar ju allt, det är lite som en reservhjärna för mig. Jag har koll på när gudbarnen fyller år och antecknar idéer på presenter, eller om vi ska ha middag hemma noterar jag vad vi ska fixa. Stort och smått! Och sen är det ju väldigt roligt att se tillbaka på anteckningarna också. 

Titti erkänner också att hon är en total nörd när det kommer till materialen och älskar att skriva brev. 

– Jag skriver enbart med Ballografpennor, och har hur många som helst. De är bäst helt enkelt och jag samlar alltid på mig kort och papper, särskilt när jag är i England. Jag skriver mycket brev till mina vänner och säkert 30-40 julkort varje år, jag är lite förvånad över att Post Nord inte har hört av sig och tackat för att jag lojalt finns där för dem! 

Älskar bokstäver och böcker 

– Jag har varit fascinerad av bokstäver ända sedan jag var liten. Tur att jag har ett enkelt förnamn, men mitt efternamn måste jag bokstavera i huvudet varje gång jag skriver det, haha. 

Titti berättar att läsare har hört av sig för att klaga över hur hon uttalar sitt efternamn, ”SchUltz”, med ett tydligt svenskt ”u”, snarare än den mer tyskklingande varianten som traditionellt är ”SchOUltz”. 

– Ja, de har skrivit till Sveriges radios språkvårdsavdelning och beklagat sig, men språkvårdsavdelningen har välsignat mitt eget sätt att uttala mitt eget namn och det är ju härligt! 

Förutom att programleda radio syns Titti även som bokrecensent i tv-programmet Go'Kväll, ett uppdrag hon också älskar. 

– Jag läser varje dag, alltid! Dels är det mitt jobb att recensera böcker, men det ger mig också en lugn stund själv. Jag läser ungefär två böcker i veckan och återkommer ofta till brittiska spänningsromaner. De är svårslagna tycker jag. 

Tittis boktips i sommar: 

En sång för dig av Marc Levy
Med sin pappas aska gömd i handbagaget reser Thomas över Atlanten, han har bara tre dagar på sig. I San Francisco väntar en hemlig kärlek, en förändrad bild på bandomen och en mängd sanslösa situationer. Mycket kärlek och många leenden. 

Iskall tystnad av Jane Isaac
En poliskvinna hittas död, är det en slump eller riktar sig mördaren mot polisen. Den mördade kvinnan är inte den hon verkade vara och mördaren är villig att gå långt för att hålla hemligheter hemliga. Brittisk deckare när det är som bäst, förvecklingar, klurigheter och så miljöerna!

En bastu i Umbrien av Tomas Bacoccoli
Han lämnar ett framgångsrikt storstadsliv för hästar och oliver i Italien. Men också för en pappa att vårda, trösta och byta blöjor på, en pappa som aldrig tröstade, vårdade eller bytte en blöja. 

Titti Schultz om: 

Träning 

– Egentligen tycker jag inte alls om att träna och det tror jag beror på att jag måste träna. Jag har tämligen dålig ortopedisk kvalitet. Dels är jag klantig, trillar, slår mig och bryter saker och dels har jag artros och problem med höfter, axlar och knän. Jag går på fysioterapi och måste träna rörlighet och styrka för att min kropp ska må bättre. Jag har som mål att träna fem pass i veckan, men det blir nog snarare tre för jag får helt enkelt inte ihop tiden. 

Om att träna med PT

– Jag tränar med min PT Lofsan, Lovisa Sandström, två gånger i veckan och hon har hjälpt mig genom skador och brutna handleder, i över åtta år. Hennes tålamod är otroligt för jag gnäller mig igenom varje pass. Hon är fantastisk och har blivit en god vän till mig, så det känns som att både kroppen och knoppen får ut något av att träna med henne. Och känslan efter varje pass är jättehärlig. Träningsvärk är den bästa smärtan man kan ha!
– När jag tränar vill jag absolut göra det ensam och jag skulle aldrig komma på idén att gå på gruppträning. Jag har testat aerobics och spinning, men börjar bara tävla mot alla andra. Höjer någon en växel, måste jag också göra det så jag tar nästan livet av mig. 

Om att ta långa promenader 

– Jag promenerar mer än gärna och försöker att få in så många rejäla promenader som möjligt i veckan. Men det går inte att få upp ett tempo när jag går ut med min hund Floyd. Då ska det sniffas på exakt allt! Sommartid går jag däremot helst inte i skogen för jag har en ordentlig ormfobi.

Om långärmade träningskläder 

– Det är jättekul att ha schyssta träningskläder. Jag tycker däremot det är dyrt med träningskläder så jag köper saker jag gillar och nöter ut kläderna tills de faller i bitar. Jag tränar i långbent och långärmat, året om och fattar inte folk som vill träna halvt nakna i hotpants. Det skaver ju och hamnar fel! Och så skulle det nog se ganska roligt ut på mig…

Så stresshanterar Titti 

– I perioder har jag lite för tajt schema och har en tendens att ta på mig lite för mycket, vilket gör att hjärnan kan gå på högvarv. Men jag trivs samtidigt med stress. Träningen är jätteviktig för att jag ska må bra och blir mitt sätt att hantera stressen. Jag kan vara som en pianosträng när jag kommer till ett pass, men när jag går därifrån mår jag mycket bättre! 

Vägrar att väga sig 

– Jag känner hur jag väger olika mycket i olika perioder i livet. Eller… Det har varit olika mycket kött på kroppen. Det enda jag är intresserad av är att känna mig stark och orka och jag har inte vägt mig sedan 20-års åldern. Jag vägrar! Att fokusera på vad man väger är det mest ohälsosamma jag kan komma på.

Livet med hunden Floyd 

– Att leva med hund är det absolut bästa som finns. Han är som vilken människa som helst, är mysig och jättegullig men kan driva mig till vansinne. Han utmanar mig jättemycket! Men precis som människor har hundar också personligheter och det tycker jag är jätteviktigt att man låter dom behålla. 

Återhämtar sig i ensamhet 

– Det enda sättet för mig att verkligen återhämta mig är att få vara själv. Jag har insett att jag har ett stort behov av att få vara ensam, vare sig det är hemma själv på kvällen eller att åka till landet ensam. Det är så jag sorterar mina tankar!

Älskar museum 

– Jag älskar som sagt att gå på museum – själv! – och lär mig massor! Man mår bra av att titta på vackra saker, förstå var man kommer ifrån och förstå hur saker och ting sitter ihop. Och jag säger man, för jag tror att alla mår bra av det! Att titta på konst är helt fantastiskt, ibland tycker man något är fult, men ändå spännande och ibland blir man helt hänförd! Jag känner att jag växer som person av att få kolla på tex konst. Runt min födelsedag planerar jag alltid en hundraprocentig dag för mig själv där jag bara gör saker för min egen skull. Äter gott på restaurang, går på museum och promenerar omkring – själv! 

Livet med radio 

– Jag drabbades av radiobacillen 1994 och försökte att skaka av mig den för några år sedan för att göra något helt annat, men det gick helt enkelt inte. Variationen och kontakten med alla människor är så fantastiskt. Jag har otroligt kul på mitt jobb och även när saker är mörka och tuffa, är det en rolig arbetsdag. Det låter säkert märkligt när det händer fruktansvärda saker i världen, är det väldigt spännande att vara på jobbet som journalist. 

Älskar skagenröra! 

– Jag tänker jättemycket på kosten och hur man ska äta rätt, men gör helt annorlunda. Jag äter bara det jag tycker är gott på riktigt och det ger ju lite olika resultat. Jag har bestämt mig för att jag vill vara glad och mätt! Jag älskar toast skagen på något gott bröd med ett glas bubbel till. 

Saknar vännerna 

– Det jag saknar mest just nu är att kunna sätta mig ner med människor jag tycker mycket om, äta gott och sitta på restaurang tills de stänger och sen kunna promenera hem genom stan och bara skratta tillsammans. Mina vänner är min familj, det är där jag får de hårda sanningarna, peppen och det är mina vänner som lyfter mig. Jag saknar att inte kunna ses som vi brukade. 

AV: Hannah Sjöström & Veronica Henriksson

LÄS MER: Författaren Caitlin Morans bästa tips för medelålder: ”Ta botox om du vill och ha normala ligg!” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Damernas Värld + skönhetsbox från Glossybox. Köp nu!