ANNONS

EN VIKTIG ASPEKT

/

Jag vill lyfta en kommentar jag fick på bloggen igår kväll som  jag tänker är väldigt viktigt. Nu vet jag inte hur många av er som läser kommentarerna så jag postar den här så alla kan ta del av detta.

Unknown 1

”Jag är själv mamma till ett barn som i över fem år varit sjuk i en depression och har svår ångest. Idag är mitt barn 17 år. Självmordsförsök med ambulansfärder, akutinlagda på BUP slutenvård, förstörd skolgång, en kamp om att få rätt hjälp, så ser livet ut för oss. Vi har kämpat länge, jag och mitt älskade barn och vi är fortfarande i klorna på sjukdomen.

Det vanliga livet är på paus, jag minns knappt hur det var innan det här mörkret. Jag kan inte jobba för att mitt barn behöver otroligt mycket hjälp, stöd och övervakning, dag som natt. Jag har återkommande tankar som bara dyker upp ibland, på mitt barns begravning. Vilken musik, vilka blommor, hur ska jag ta mig igenom begravningen och hur ska jag kunna leva om mitt barn inte längre finns hos mig?

Fullkomligt vidriga tankar som kommer när man lever så nära döden som vi gör i perioder. Mitt älskade barn.

En viktig sak som jag vill be dig och alla andra att tänka på. Använd inte ordet hen ”valde” att ta sitt liv. Det är ett ord jag ofta hör i de här tragiska sammanhangen. En person som dör av en psykisk sjukdom i självmord tog sitt liv, ja, men ”valde” inte att ta sitt liv. Det passande att säga är: hen tog sitt liv. För det är ju så det gick till, personen tog sitt liv. Men, personen gjorde inget val.

Personen är vid självmordet så sjuk att hen inte väljer något, hen är i ett fruktansvärt psykiskt tillstånd där hen inte gör ett aktivt val. Personen tänker inte hmmm, nu mår jag dåligt, ska jag ringa mamma/pappa/en vän/112 och be om hjälp eller ska jag ta mitt liv? Jag väljer att ta mitt liv, det är det bästa valet.

Den sjuka ser inte att situation kan ändras, utan mår så dåligt och finner ingen väg ut, personen vill bara att den tunga känslan ska försvinna. Även om personen under en tid planerat att ta sitt liv är det samma sak, personen är i en fruktansvärd situation mentalt och är inte frisk.

Jag har följt dig genom åren Lotta och vet att du varit sjuk i cancer. Jag har gråtit när jag följt din tid som sjuk och dina ångestfyllda tankar på att bli sjuk igen. Så fantastiskt att du nu är frisk och får leva med ditt älskade barn🙏🏻

Det blir nu en hård jämförelse eftersom du själv varit sjuk, men cancer är den fysiska sjukdom som jag och de flesta andra på olika sätt har en relation till, därför tar jag den fysiska sjukdomen som exempel. Jag brukar jämföra hur man pratar om någon som dör i cancer med någon som dör i självmord.

Som att man skulle säga hen ”valde” att dö i cancer, när personen som dött av en cancersjukdom kämpat något otroligt och inte vill något annat än att bli frisk och få rätt hjälp.

Gör man den jämförelsen hör man hur fel det blir att säga hen ”valde” att ta sitt liv/ ”valde” att dö i självmord. Det är som sagt inget val av en person vid sina sinnes fulla bruk, utan en handling av en otroligt sjuk person som kämpat och kämpat mot en sjukdom och inte överlevde den.

Det här med att säga hen ”valde” att ta sitt liv är som sagt något jag som lever nära en älskad person som försökt ta sitt liv reagerar på, mitt barn vill inte dö, mitt barn vill inget hellre än att leva och bli frisk.”

4

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

© Bonnier Magazines & Brands AB i samarbete med AB Kvällstidningen ExpressenTelefon: 08-736 53 00