ANNONS

Ironman 70,3

/

Träning

,

JAG KLARADE DET!

Jag gjorde en Ironman 70,3!

Efter 2 års väntan på att få genomföra en IM 70,3 var det äntligen dags!

2018 anmälde jag mig till denna utmaning. Skulle köra den i juli 2019. Tog hjälp av en Triatlon-coach och började träna på ett helt annat sätt än jag gjort innan. Men något var fel. Något kändes så fel…  Ju mer jag tränade och åt bra desto svagare blev jag.

I februari 2019 gjorde jag massa tester på Fysiotest Båstad och OJ va  min kropp var totalt helt slut.  Intolerans mot födoämnen och läckande tarmar gjorde att jag inte tog upp protein i kroppen. Mineralbrist, trötthet, orkeslös, dålig hy, glåmig, byggde inga muskler, tunt hår och allmänt kämpande för att hålla humöret uppe…

Jag fick ställa in loppet. Hur mycket det än tog emot var jag tvungen att lyssna på kroppen. Lägga om hela livet och sakta men säkert har jag byggt upp från grunden igen. Med hjälp av Fysiotest för allt min fysiologi behövde, med hjälp av Båstad Fysio- Karoliina för fascians läkning och alternativmedicin med österländsk filosofi för själens läkning.

Att nu få slutföra denna med en stark kropp inifrån och ut är ett bevis på att allt har en process och genom att starta där man är just nu är att lyckas.

Min kropp känns så stark den nånsin kan bli och jag ville fira med detta makalösa lopp som jag varit lika rädd för som pepp inför.

Jag tävlade bara med mig själv och målet var att ta mig runt.Det var oanade förberedelser innan. SÅ galet mycket props man behövde som jag inte hade en endaste aning om! Triatlon-bälte, trisuit, neopren-pannband, gels, sportdryck o gud vet vad. Hade inget. Skulle åkt till Jönköping med mina löpergrejer, cykeln och en lånad våtdräkt. Men min älskade Helen förstod nog att jag inte skulle veta allt så hon skickade en packlista samma vecka.

Jag fick ihop nästan allt. Resten KOM HON MED! Fatta en vän som åker från Gbg på fredagkväll till Jönköping med hela sin familj, tar in på hotell för att ge mig rätt grejer och heja fram mig under loppet… Vem gör så? Jag kan inte riktigt fatta hur fin hon är.

2A235D3D-0019-447F-AE65-5C8B74DADD79

Helen. Min älskade Helen. Innan start.

Men hon har också varit med under hela resan. När jag 3 mars 2019 fick mitt besked att kroppen var slut och jag inte fick träna så ringde jag henne i tårar. Hon förstod för vi delar passionen till träning. Det är inte ett måste, en hets eller onödigt ont för oss. Det är vår passion, vårt andhål, vår kraft, vår tröst. Så vad gjorde hon då? Jo hon sätter sig i bilen direkt och kommer ner till mig i Båstad. Hon tar med mig till kallbadhuset och sedan lunchar vi. Jag får prata, gråta, flamsa och hon bara tog emot mig. Hon är en av de finaste människor jag någonsin träffat. Det är en villkorslös kärlek i henne. Jag skulle göra vad som helst för denna underbara kvinna.

Så. Några dagar innan loppet var jag sömnlös, hann stuka foten och gå på toaletten minst 3 ggr per dag. SÅ nervös men ändå på ett sätt att jag såg fram emot det. Jag visste att jag hade det i kroppen. Den stukade foten kom ju helt klart olägligt men min fina fysioterapeut Karoliina löste det med facsia-behandling och laser så jag hade ingen smärta när jag startade.

Daniel var bortrest hela veckan och vi skulle ses i Jönköping på hotellet fredag em. Så fort barnen slutade skolan slängde vi in allt i bilen och for iväg den 2,5 h långa bilresan mot Jönkan.

Då måste man först gå regga sig i kansliet. Man behöver vara medlem i en tri-club för att få tävla så det fick jag lösa lite snabbt ( tränar ju alltid själv) och visa id så man tävlar som sig själv. Sen måste man gå checka in cykeln och visa att man har giltig hjälm. Där packar man allt i påsar. En för cykel, en för löpning och en för att ha efter loppet. Det är en jäddrans massa grejer som ska packas och jag hade som sagt glömt hälften. Men det kom ju min Wingwoman med på kvällen så jag fick gå till cykeln på lör morgon och lämna lite fler saker.

5A58FEDE-1F87-4DE8-844F-8D4BE1CB184C

Skyltar i hela staden. INGEN kunde missa att det var IM. Typ hela staden och hela cykelbanan var vägarna avstängda för vår skull. Vilken lyx! Här mina godingar dagen innan lopp.

Det var en ganska sömnlös natt och 04:00 kunde jag inte somna om mer.. Låg vaken tills jag fick gå upp och gå på toa av nervositet =)=) Sen tvingade jag i mig en stor portion gröt, ett ägg och en macka. En kopp kaffe och massa vatten och äpplejuice. Dagarna innan åt jag lite mer snabba kolhydrater och undvek sallad och fibrer. Drack massa juice och vatten.

Under loppet hade jag planerat vad jag skulle äta när. Fanns ett IM 70,3-kit i en webshop som jag klickade hem. Tydliga instruktioner vad jag skulle äta när. Energin är a och o för mig. Inte för mycket, inte för lite. Jag låg hela tiden perfekt under lördagen. Helt klockrent. Jag har lärt mig nu.

Det var en skakig Ida som promenerade de 800 m till transaktion-området. ( det heter den plats man byter från sim-cykel och sen från cykel-löpning. Där ligger alla påsar. )

C836B69D-FB5D-4A49-A16F-3B4B8AD4670D

Inte nån jättebra bild men såhär ser det ut. Finns bajamajor me och det är typ enda chansen annars måste man stanna på vägen men det tar ju ännu lägre tid. Jag kissade efter sim och innan cykel. Sen klarade jag mig till jag kom i mål.

På startområdet spelades lugn musik och stämningen var fokuserad hos de som anlänt. Jag skulle starta i grupp2 med grön mössa och planerade simningen runt 40 minuter.

Samma dag tog de beslut att korta simningen från 1,9 km till 750 m. Varför? Jo för vattnet var ALLDELES för kallt. Jag var ändå lugn för simningen eftersom jag simmat endel ute i havet. Så detta skulle vara min starka gren.

Döm om min förvåning när jag hoppade i och vattnet var iskallt. Hela andningen gick upp i halsen och jag fick total chock. Människor överallt som sparkade och vevade. Det skvätte och blev vågor och min puls skenade! Jag fick börja bröstsimma. Försökte få ner andingen men det gick bara inte ! Jag som är SÅ trygg i vattnet fick panik. Total panik. Hade jag inte haft mina mentala redskap och verktyg hade jag brutit efter 250 m. Det var det många som gjorde. Många armar som kallade till sig hjälpen som fanns runt om med funktionärer på SUP-brädor som åkte runt och hjälpte folk. 

Jag fick fortsätta jobba med att få ner andetaget. Bara fokusera på bojen jag skulle simma till. Det fick bli delmål 1. Så fort jag tänkte att jag var besviken på hur långsam jag var fick jag påminna mig om mitt mål. Jag ska bara runt. Tiden ÄR oviktig. Så jag simmade till andra bojen och när jag såg bryggan vi skulle upp för så kunde jag ta några crawltag innan jag sprang upp. Pulsen hade lagt sig liiiite och det var en ren befrielse att få jogga 700 m till transition -området.

Simningen tog 17 minuter och jag har aldrig simmat så långsamt. Kunde varit sjukt besviken redan här men nä. Jag gjorde mitt bästa av det som blev. Var inte beredd på den reaktionen hos mig själv så ATT jag klarade det är jag stolt över. Tackar gudarna att det inte var 1,9 km i den kylan .

DBC264D8-5411-484D-9D57-4D6E4BFA49FA

Ser ni det fejkade leendet.? hahah. Skräck i hela kroppen …

Jag var riktigt långsam i detta bytet. Kissade, drog av mig allt och tog på mig varma kläder eftersom det var kallt som sjuttsingen ute. När man cyklar blir vinden också extra kall. Jag tog på warm legsleeves, vindjacka, pannband, buff och tänkte ta på handskar. La dom i fickan och tänkte att jag gör det sen…. Nä…. Blev inget sen…. Fingrarna var förfrusna efter 2 mil och då fick jag inte på handskarna…

Cykel var ett evigt trampande i 9 mil med motvind o backar och starka atleter på banan som körde om o om o om. 

Sjöng högt för mig själv emellanåt, peppade alla! Ffa alla coola brudar. Kände mig så klart lite kass som blev så omkörd men påminde mig om mitt mål. 

Det var en enormt fin cykelbana och man hinner tänka många tankar där i sin ensamhet i 3 h. Man får inte cykla bredvid någon, man får inte ligga tätt bakom någon, man måste cykla om på 25 sek och det måste vara 12 m mellan cyklarna. Det åker mc-kontrollanter längs hela banan som kollar så alla sköter sig.

Jag hade ju såklart glömt min pulsklocka så Helen var så snäll och lånade ut sin mans till mig =) Det är ganska skönt att veta vilken fart jag håller för jag vet vad jag är kapabel till här. Målet var att snitta 27km/h och jag lyckades med 28,8km/h. Tror mycket tack vare att jag blev så inspirerad av alla starka kvinnor som bara maxade på och jag påminde mig att jag ju faktiskt tränat så länge så hårt inför detta. Min kropp är stark. Mitt mantra när det blev segt var . ” Jag är stark. Jag ska i mål. Jag har tränat för detta. ” Det upprepade jag några gånger… Kanske några hundra gånger.. =)

När jag kom in till transition från cykel stod dom där. Allihop ! Helen med familj, Daniel och barnen. Alltså. Där började jag typ böla igen..

Hade också kramp i höger höftböjare. Kunde inte ta av skorna för så fort jag böjde mig ner så krampade den. Blev så jädra förbannad ! Hahha tryckte och slog på den allt vad jag kunde och till slut släppte det..

Hade en lite snabbare byte här. Packade med mig min energi, på med löpardojjorna, skippade tyvärr tejpningen av foten som min fysio-Karoliina bett mig att göra… Förlåt.. Men mina händer var avdomnade så jag hade inget grepp i dem..

8017F611-21E5-4E91-AA7A-EE3BD91CCEF1

Halvvägs nästan här

Löpningen var först som stockar till ben, sen en befrielse! Att få gå av cykeln och lyfta benen. WOW! Mysjoggade mig igenom 2,1 mil där det var 3 varv runt Munksjön. Den sjö vi hade simmat i på morgonen. Jag tog lite mer av min energi sen ledsnade jag lite på den och åt av det som funktionärerna bjöd på. Blev efter 15 km sjukt sugen på chips. Så vid 3 stationer tog jag 4 chips och ett halvt glas avslagen cola.

Det var som raketbränsle rätt ut i systemet. Målet här var att springa 6:00-tempo . Jag lyckades snitta 5:52 och i efterhand skulle jag nog kunnat springa lite fortare. Men det var inte målet. Målet var att känna upplevelsen som spännande.

F5D3ACB6-3FA5-4885-AC38-E11B1D5CC17A

Älskar att jogga. Kroppen liksom gör det på ren rutin. Det blir mest mentalt trist efter ett tag att inte få lyssna på något eller prata med någon.

Härligt är det inte. Härligt är att mysjogga i skogen med en vän. Hahah. Detta var ändå en tävling och såklart är det jobbigare än en vanlig träning.

Det är ett äventyr! En utmaning. Kul att testa sina gränser och flytta dem en smula. Att få jobba med sin mentala del samtidigt som man har tillit till kroppen.

50D3F4C4-0CC9-45AD-B2B4-FDE6E65C90D6

Här va de lite tungt sista 5 km helt klart..

Jag har tränat så mycket kul grejer genom åren och kroppen har omformats iochmed vilken träning jag hållt på med. Just nu är jag absolut inte i min snyggaste form rent estetiskt men fy bubblan va stark och uthållig jag är. OCH skadefri. Min kropp mår så bra. Så hur jag ser ut är för mig så sekundärt. Jag älskar min kropp för det den kan göra med mig.

712C0AC2-51FB-4586-8957-7B8513919118

När man varvade under löpningen sprang man förbi målgången 3 ggr. SÅ knäckande men till lsut var det också min tur! Gråten flödade!

Att få gå i mål på röda mattan efter den utmaningen är något av det coolaste och mäktigaste jag gjort. Att JAG själv klarade detta på 5:45 . Min kropp tog mig igenom en Ironman 70,3. Så oerhört stolt och tacksam.

Efter loppet var jag svullen överallt. Hela kroppen blir liksom vätskefylld. Fingrar och tår som korvar, ben och armar, ansikte… allt. Hade varit drömmen med en lymfmassage efteråt.. =)INGET skulle såklart varit lika bra utan mitt crew. Min älskade familj som roddade med allt innan, under och efter loppet. Bara att få bli serverad en varm vet.burgare med sötpotatispommes i bilen efter duschen… Alltså Himmelriket! Sen när vi kom hem packade om upp allt, bäddade ner mig och lagade mat åt mig. Alltså WOW! Grät o grät av tacksamhet och lycka.

F1B8417C-879E-4BA1-8726-8D2DA55BB540

DEN KÄNSLAN

Helen. Älskade kvinna. Som gav mig alla tips och råd, kom med varma sockor, pannband, tri-bälte och gud vet va… Sen åker hon runt och flera mil extra för att stå och heja på mig vid vändningen av cykel. Hon såg mig då exakt 2,5 sekund innan jag blåste vidare igen. Detta gör hon för att hon visste att jag då skulle vara låg och seg. Den peppen gav mig så mycket kraft att jag tror jag snittade 30 km/h uppför sen ett tag =) Sen ser jag henne ÖVERALLT på löpningen. Hon sprang nog lika långt som jag för hon var verkligen överallt och peppade, hejade och pushade mig. Magnifika kvinna med familj som jag älskar er!

F3D23D68-A857-49C6-9BD0-4507D3FCCED7

Hela hejarklacken! Bara Sam som fattades. Dessa tog mig i mål!!

6D8A9951-3455-4CF6-A401-F1B96E2E6AFC

Jag luktade nog inte hallon här. Men Helen kramade mig ändå. Älskar henne. Har jag sagt det? =)

B7D65034-2A79-4B7D-86BA-4E49A78711E3

Min Daniel. Halva jag. Allt han gör för mig alltså. Denne karln!!! SÅ SÅ tacksam.

Tack också till världens bästa coach Rickard Carlsson @rickardtriathlon för bra program under senaste 15 mån. Tack Karoliina Båstad Fysio för att du tar hand om min kropp och servar den. Tack Nina Leijon Hansson, Sam o kidsen som också var på plats för att heja mig fram. SÅ tryggt när ni kom till start och jag fick se era varma leenden. TACK.TACK älskade fina följare som skrivit så fint på instagram. Jag har läst allt minst 2 ggr och tar in men det är ändå lite overkligt vackert av er. Ni är fasen dom finaste som finns! SÅ peppande och lyftande. Åååååååå va jag älskar att ni är just ni. Att DU är med i mitt liv en smula. TACKMed allt detta sagt ska DU inte känna att det DU gör inte duger. Jag skulle kunna känna att det jag gjort inte är tillräckligt.. Att jag bara gjorde en halv. Finns ju dom som gör dubbla distansen. Finns ju också över 400 personer som kom före mig i lördags. Men nä…. Vi jobbar inte så snäckan…Du är där du är med ditt bagage och dina förutsättningar. Du kanske har som mål att kunna ta djupa andetag eller jogga 3 in utan att kunna stanna. Tro på processen. Små steg framåt med kärlek till dig själv så kommer du dit. Men jag tror ALDRIG på att forcera, pressa, stressa eller piska sig till något. Det är inte långsiktig och hållbar hälsa.

Ha en skön vecka och ta hand om din kropp och knopp.Kärlek


Ida

16

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

Följ mig på Instagram!

@idabolsson
© Bonnier Magazines & Brands AB i samarbete med AB Kvällstidningen ExpressenTelefon: 08-736 53 00