Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Preem

Norska trärester blir svensk bensin och diesel

Nu ska norska trärester hjälpa Sverige och Norge att nå klimatmålen. I kombination med svenska raffinaderier och en revolutionerande ny teknik börjar en unik produktionskedja för förnybar bensin och diesel att ta form.

Extern länk: Så ska den svenska skogen rädda landsbygden


Svenska Preem vill väcka den slumrande skogsindustrin i Norge till liv. Utan egna pappersmassabruk tvingas Norge exportera trärester över halva Europa för att de ska komma till nytta som bränsle i kraftvärmeverk.

Nu ska de norska träresterna istället få nytt liv som förnybar bensin och diesel i Preems raffinaderier på svenska Västkusten.

Initiativet kom från norskt håll 2013. Då kallade det norska sågverksbolaget Bergene Holm ett flertal skandinaviska raffinaderier till sig för att diskutera möjligheten att använda restprodukterna från deras sågverk som råvara till bensin och diesel.

– Vi visste redan vad det innebär att förädla skogsrester och sade självklart ja. Vi var de enda som var entusiastiska till idén, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.

Den första fabriken i sitt slag

Nu, drygt sex år senare, håller en unik fabrik på att byggas i norska Jordøya i Åmli kommun. Med hjälp av en helt ny teknik, så kallad IH2, ska rester från avverkning och sågverk bli till bioråolja som kan raffineras på samma sätt som fossil råolja vid Preems raffinaderier.

– Det här är världens första fabrik i sitt slag. Det som är så spännande är att vi tar riktiga restprodukter och gör om det till avancerade drivmedel, säger Mattias Backmark.

Under 2018 gick Preem in som delägare i Bergene Holms nybildade bolag Biozin Holding. I år blev det även klart att Shell går in med ekonomiskt stöd i det pågående arbetet med att utveckla anläggningen. Det är Shell som har utvecklat IH2-tekniken, som nu för första gången sätts på prov på riktigt. Hittills har tekniken endast testats på en pilotanläggning i Bangalore, Indien.

– Vi har bevakat utvecklingen av den här tekniken sedan 2009. Det som gör den unik är att den redan i första steget tar bort syret från bioråoljan, vilket gör den likvärdig med fossil råolja. Vi kan med andra ord köra den direkt i våra befintliga raffinaderier utan att först behöva ta bort syret, säger Mattias Backmark.

Den planerade produktionsanläggningen ska vara klar till 2023 och uppskattas producera cirka 120 000 kubikmeter bioråolja, så kallad biozin®, per år och ger därmed ungefär samma mängd drivmedel.

Bra för klimatet

Råvaran till produktionen hämtas dels från Bergene Holms sågverk, i form av flis och sågspån, dels rester från skogsavverkningen i Norge.

– Norskt skogsbruk mår inte bra. Man avverkar bara 50 procent av den årliga tillväxten, jämfört med Sveriges 90 procent. Skogen riskerar att bli för gammal och stå och ruttna – och ruttna träd avger koldioxid istället för att fånga upp den. Förhoppningsvis kan det här samarbetet på sikt hjälpa den norska skogen att fånga in mer koldioxid, säger Mattias Backmark.

Men varför ska skogslandet Sverige alls behöva importera trärester från Norge? Kan inte tekniken användas i Sverige istället?

– Med våra raffinaderier på svenska Västkusten är det närmare till Norge än till exempelvis Piteå, där vår talloljefabrik ligger. Åmli ligger nära kusten, så efter en kort transportsträcka med tankbil kan oljan skeppas med fartyg tvärs över Skagerrak till våra raffinaderier i Lysekil och Göteborg, säger Mattias Backmark och fortsätter:

– Om tekniken fungerar som förväntat kan den bli aktuell att använda i fler fabriker, både i Sverige och i Norge.

 

Extern länk: Det bruna pulvret som får forskarna att jubla


FAKTA: Svenska sågspån blir också drivmedel
• Tillsammans med träindustriföretaget Setra bygger Preem en ny gemensam anläggning vid Kastets sågverk i Gävle för framställning av pyrolysolja från sågspån.
• Anläggningen ska stå klar 2021 och ge 25 000 kubikmeter pyrolysolja per år.
• Tekniken är en annan än den som ska användas i Norge. Syret i pyrolysoljan måste därför avlägsnas vid Preems raffinaderier innan den kan processas vidare till bensin och diesel.


FAKTA: EU ställer krav på avancerade förnybara drivmedel
• I en bilaga till EU:s förnybarhetsdirektiv, det så kallade Annex 9, listas olika former av avfallsströmmar för produktion av avancerade förnybara drivmedel.
• Sågspån och andra trärester är med på A-listan.
• Använd matolja och slakteriavfall är exempel på rester som står på B-listan.
• Matbaserade oljor så som rapsolja, palmolja och soja finns överhuvudtaget inte med på listan, då dessa råvaror klassas som grödor.
• Enligt EU-direktivet måste drivmedelsförsäljare ha minst 3,5 % avancerade förnybara drivmedel, varav 1,7 % kan vara från B-listan medan övriga 1,8 % måste vara från A-listan.