AnnonsInnehåll från PostNord

Kriserna som format PostNord

Publicerad

PostNord genomgår just nu en av de mest omvälvande förändringar företaget upplevt sedan svenska posten bildades 1636. Men att stora samhällsinstitutioner krisar med jämna mellanrum är inget konstigt.

– Det är snarare en nödvändighet om man vill överleva som företag, säger näringslivshistorikern Anders Johnson.

I över 370 år har Posten varit en del av det svenska samhället och kanske också blivit en del av den svenska folksjälen. Brevbärarna som i ur och skur levererar dagens post till alla svenska hushåll, de gamla gula postbilarna och de pampiga postkontoren där man kunde uträtta både bankärenden och hämta paket. Det är lätt att bli nostalgisk och tänka – "det var bättre förr". Men var det verkligen det?

Vid en historisk tillbakablick kan man konstatera att Posten alltid varit stadd i förändring. På 1800-talet var svenska Postverket bland de första i Europa att köpa in ångbåtar för snabbare leveranser. I Stockholm testades den första automobilen för posttransporter redan 1903 och den första reguljära postflyglinjen öppnades 1920. På 1970-talet genomgick Posten en genomgripande förändring när breven började maskinsorteras på stora terminaler, i slutet av 1990-talet en annan då det djärva beslutet togs att lägga ner alla postkontor och ersätta dem med postombud i butik. 2009 gick svenska Posten samman med Post Danmark och bildade PostNord.

– Posten alltid anpassat sig till den nya tiden. Skillnaden mellan då och nu är att förändringarna går allt snabbare i dag och då kan de upplevas som ett hot, säger PostNord Sveriges nytillträdde VD Annemarie Gardshol.

Just nu pågår den största förändringen hittills i företagets långa historia.

Efter andra världskriget har den tekniska utvecklingen i samhället accelererat. Särskilt inom området kommunikation och varudistribution där svenskarna gått från att skicka fysiska brev till att kommunicera via digitala kanaler och beställa allt fler varor på internet. År 2000 skickade vi 1,77 miljarder A-brev i Sverige. 2016 var den siffran 768 miljoner – en minskning med 57 procent. Samtidigt har e-handeln i Sverige vuxit med 306 procent på bara tio år.

– I dag vill konsumenter själva bestämma var, när och hur meddelanden och paket ska levereras, och den efterfrågan måste vi möta på något sätt, konstaterar Annemarie Gardshol.

"Ovanligt öppna"

Författaren och näringslivshistorikern Anders Johnson tycker att svenska företags förmåga att ställa om vid samhällsskiften är en tradition vi ska vara stolta över.

– Om man jämför med andra länder, till exempel England eller Frankrike, har svenska företag alltid varit ovanligt öppna för att experimentera, utveckla och förändra. Ta gamla företag som Asea/ABB, Ericsson och Stora Enso. Att de finns kvar i dag beror ju på att de klarat de genomgripande förändringar som skett i samhället sedan 1800-talet.

Här kan du läsa om svenska Postens historia efter andra världskriget.

Alla organisationer och företag möter kriser, men Anders Johnson menar att det finns kriser av två slag – interna kriser som man skapar helt själv genom dålig ledning eller felaktiga beslut, och yttre kriser som beror på att omvärlden förändras.

– De kriser som Posten upplevt historiskt har framförallt varit externa kriser – ny teknik, nya sätt att överföra information, nya transportmedel. När det händer gäller det att identifiera "vad är det vi kan, vad är vi duktiga på?" och sedan försöka stöpa om det till de nya förutsättningarna, och det tycker jag att Posten klarat bra hittills, säger Anders Johnson.

Den kris som skapar rubriker kring PostNord 2017 har sitt ursprung i den stora teknikrevolution vi är inne i just nu – digitaliseringen. Den påverkar inte bara Posten utan alla delar av samhället. Vi tittar på strömmad tv och lyssnar på strömmad musik, vi väljer att e-handla i stället för att gå i fysiska butiker och läser morgontidningen på en läsplatta i stället för på papper.

Nya krav ställdes

På PostNord hade man pratat i många år om hur digitaliseringen skulle ändra förutsättningarna dramatiskt och för drygt tre år sedan var det plötsligt ett faktum. Allmänheten ställde nya krav och ville inte längre få sina räkningar fysiskt till brevlådan eller att e-handlade paket kom till ett förutbestämt utlämningsställe.

– PostNord gjorde en snabb anpassning och fokuserade på att utveckla mer flexibla leveransformer för paket och minskade fokus på de fysiska breven, vilket tyvärr gjorde att kvaliteten blev lidande. Det absolut viktigaste just nu är att hitta tillbaka till en bättre kvalitet och vinna tillbaka förtroendet från allmänheten, säger Annemarie Gardshol.

Se utställningen "Transit 1914-1918" på Postmuseum i Stockholm, om de miljontals brev och paket som utväxlades i Haparanda under första världskriget.

Även om en omställning kan vara smärtsam, både för medarbetare och kunder som drabbas av kvalitetsproblem, poängterar historikern Anders Johnson att det ofta kan komma något bättre på andra sidan av krisen.

– Om vi antar att Posten inte hade lagt ner postkontoren i slutet av 1990-talet och bara fortsatt som vanligt, vad hade hänt då? Jag tror att människor hade blivit väldigt missnöjda med den begränsade servicen. I dag vet vi ju att det inte var en försämring utan en förbättring med fler ställen att hämta ut på och längre öppettider, säger Anders Johnson och fortsätter:

– Digitaliseringen av samhället är kanske den största utmaning som postväsendet stått inför sedan bildandet 1636. Det ställer enorma krav på verksamheten, men historien talar för att svenska Posten klarar även detta.
 

 

Text: Malin Dahlberg

5 kriser som förändrat svenska postväsendet

1. Postnumrens införande 1968. Tidningarna skrev att det mesta var fel i Posten och att ledningen troligen var inkompetent. Allmänheten rasade. Att lägga ett postnummer till adressorten ansågs nämligen var ett sorteringsarbete och därmed Postens jobb.

2. Portoreformen 1983. Höjt porto var nödvändigt då ränteläget gjorde att verksamheten förlorade flera hundra miljoner kronor. Prishöjningen låg på i snitt 11 procent. Massiv kritik från kunder och i media.

3. Nytt brevnät 1996. Stort tekniksteg där alla brev maskinsorterades i stora sorteringsterminaler runt om i Sverige. Kvalitetsproblem följde under en period och förtroendet för Posten sjönk.

4. Avvecklingen av postkontoren 2001. Brev- och paketservicen flyttade till butiker och bensinstationer och postkontoren lades ner efter sjunkande kundunderlag. Kvalitetsmässigt gick förändringen bra, men kritik från privatpersoner resulterade i negativ press.

5. Ny produktionsmodell 2014. Sjunkande brevvolymer ledde fram till en stor omorganisation inom PostNord. Förändringen gick snabbt och har i perioder gått ut över företagets leveranser. Kraftig kritik i media från sommaren 2016 fram till i dag.

Till Expressens startsida