Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från McDonald's

Generation hopplös?

Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet, företagsekonomiska institutionen.

Arbetslöshet och pandemi riskerar att låta många ungdomar förvandlas till den hopplösa generationen.

Men det finns faktiskt fantastiskt många anledningar att hoppas på en ljusnande framtid, menar generationsforskaren Anders Parment.

Extern länk:  McDonald’s öppnar dörren för Sveriges unga 


Att kalla unga för lata och odugliga är inget nytt. Inställningen har snarare riktigt, riktigt gamla anor, faktiskt ända tillbaka till filosofen Aristoteles tid i det antika Grekland.

Hans ännu äldre kollega Sokrates lär förresten har förkunnat:

”Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig maten och tyranniserar sina lärare.”

Någon som känner igen bilden av ”dagens ungdom”?

En generation av latmaskar

En som aktivt arbetar emot den här bilden av generationen latmaskar, unga mellan 16 och 24, är generationsforskaren Anders Parment vid Stockholms universitet.

I jobbet och under föreläsningar med sina studenter möter han hela tiden starka skäl att istället kalla dagens unga för Den hoppfulla generationen. Aldrig tidigare har han mött så motiverade elever som just nu.

– Aristoteles inställning kunde inte vara mer felaktig. Men vi behöver lyssna på unga både genom forskning och studier, och i personliga samtal. Vi behöver inkludera dem, ge dem sysselsättning och stöd. Det har aldrig varit viktigare än nu, säger Anders Parment lätt flämtande.

Han sitter på cykeln på väg den dryga milen mellan hemmet i västra Stockholm och arbetsplatsen på Företagsekonomiska institutionen. Därifrån har han gjort sig ett namn som en av Sveriges starkaste förespråkare för att värna framtidstron hos kommande generationer. Anders Parment har satt fokus på varför vi vuxna så snabbt tycks glömma bort hur det kändes att vara ung – och varför vi tycks ha så svårt att släppa in dem i yrkeslivet. Precis som fallet är just nu med de unga i åldern 16-24-åringar som går under namnet Generation Z.

Generation Z är öppna och vågar prata om problem

Vad fascinerar dig med just Generation Z?

– 80-talisterna levde mer gränslöst; som att världen var öppen och full av möjligheter och att man skulle arbeta när det passar en själv. Här har vi nu istället en generation som är lite tillbaka i ordning och reda, fasta arbetstider och att man inte ska behöva jobba ihjäl sig. Samtidigt är man präglad av dagens situation kring pandemin. Många får knappt fira studenten, det är svårt att få sommarjobb och många företag har gått i konkurs. Unga har till och med börjat kallats för Generation Corona. 

– Många undersökningar visar att det är mellan 18 och 24 år som människor sätter sina värderingar. Det betyder att man får värderingar som man sedan bär med sig resten av livet. Generation Z är öppna och vågar prata om problem, och visar kanske en mindre skrytig och polerad yta mot vad tidigare generationer har gjort. 

De är lite närmare verkligheten, helt enkelt?

– Ja, det skulle jag nog säga. De har vuxit upp med att man pratar om saker. När jag var ung tyckte min föräldrageneration att man skulle ha dörren stängd och inte berätta något för grannen. Skulle jag sagt till mina föräldrar att jag gick till en terapeut hade de antagligen blivit väldigt oroliga – och hoppats att vännerna inte fick reda på något. Dagens unga är däremot väldigt öppna kring hur de mår. Det beror nog också delvis på att hela marknadskommunikationen gått från det tillrättalagda till influencers som skapar uppmärksamhet genom att hela tiden flytta fram positionerna.

Men finns det inte både en ljus och mörk sida med den öppenheten?

– Jo, men jag tänker att det alltid är bra att man lyfter upp och diskuterar saker. 

Lösningen: möten över generationer

Nyckeln till att släppa in unga i samhället handlar mycket om försöka förstå varandra bättre – och att se bortom sin egen frustration som äldre. Yngre generationer är inget hot, utan bör istället ses som hopp och möjlighet. 

Anders Parment lyfter gärna idéen om ett dubbelriktat mentorskap – att två generationer kan lära av varandra. Ett smart sätt att integrera ungas idéer både i samhället i stort och på arbetsplatsen.

– Jag har väldigt svårt för folk som pratar illa om unga, utan grund. Vi som är etablerade behöver ge ungdomar hopp och möjligheter. Men då kan vi inte samtidigt ha låga tankar om våra unga. Det handlar om att ändra våra attityder och att ge dem riktiga chanser. Vi måste alla göra kraftansträngningar för att inte en hel ungdomsgeneration ska gå förlorad. I slutändan finns det enorma samhällsekonomiska risker med att inte ge ungdomar chansen.

”Vi tror på hopplösa generationer”

Det finns många sätt för att få unga att ta plats och känna sig hemma på arbetsmarknaden. Generation Z är svaga för emotionella faktorer; som att göra något meningsfullt i samhället, att arbetsgivaren uppfyller krav på hållbarhet och följer arbetslagstiftning, att ha kul på jobbet och att det är högt i tak.  

Några av dessa anledningar har under åren lockat många unga till arbetsgivare som till exempel McDonald’s, som lite skämtsamt numera deklamerar: ”vi har trott på hopplösa generationer sedan 1973”. 

För så är det. Sedan vad som i dag är en av våra största privata arbetsgivare öppnade i Sverige för snart 50 år sedan, har McDonald’s varit entrébiljetten till yrkeslivet för mängder med människor.

Bara i sommar anställs 2 500 personer och de närmaste åren kommer 10 000, mestadels unga, att göra Donken för första gången. 


Extern länk:  Mer om McDonald’s-modellen – vägen till första jobbet


McDonald’s är en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare

Oansvariga, bortskämda och självupptagna. Fördomarna mot unga är desamma år efter år. 

Vi har alltid sett bortom det och anställt baserat på driv och ambition. I svallvågorna av den pågående pandemin är det viktigare än någonsin att ge Sveriges ungdomar hoppet och framtidstron tillbaka. 

I år öppnar vi dörren till arbetsmarknaden för 2 500 nya medarbetare och hoppas att fler kan följa vårt exempel. Nu delar vi med oss av McDonald’s-modellen och våra erfarenheter efter snart 50 år som ungdomsarbetsgivare i Sverige.