Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Annons Innehåll från Klarna

Här är tre vanliga myter om inkasso

Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogden är rekordstor. Men myterna och missförstånden om inkasso-ärenden är många – vad är egentligen sant och falskt?

Jan Hansson, inkassochef på Klarna, ger sin syn på saken.

EXITLÄNK Lyssna på podden ”Ekonomi på riktigt” om inkasso-ärenden


I ett nytt avsnitt av populära podden ”Ekonomi på riktigt” har Charlie Söderberg och Mathias Andersson bjudit in Klarnas inkassochef Jan Hansson, som förutom sin mångåriga erfarenhet på Klarna dessutom jobbat på ett av Sveriges största kredithanteringsbolag i flera år. 


Sant: Vem som helst kan hamna hos Kronofogden

En av de vanligaste myterna om inkasso-ärenden handlar om vilka personer som har skulder hos Kronofogden. Många tror att den som drabbas har haft stora problem under lång tid.

– Jag har lärt mig att du kan hamna hos Kronofogden även om du gör det du ska: jobbar, gör ditt bästa och försöker planera din ekonomi. Det kan med andra ord vara vem som helst, men oftast har det hänt saker i ditt liv – som en skilsmässa, att du blir sjuk eller arbetslös, berättar Jan Hansson.

Nyckeln för att undvika skuldfällan är att planera sin ekonomi: att ha en buffert om något skulle hända, betonar Jan Hansson i podden.


Falskt: E-handeln huvudorsak till skuldsättningen

En annan myt är att e-handeln pekats ut som orsak till svenskarnas växande skuldsättning. Klarna står för ungefär hälften av alla online-köp i Sverige och har därför statistiken som ger svar.

– Varje Klarna-betalning som slutar hos Kronofogden ser vi som ett stort misslyckande. Men vi har arbetat i många år för att motverka att det sker, något som gett resultat och siffrorna tickar stadigt nedåt. Tittar vi på antalet transaktioner vi hanterar och andelen som skickas till Kronofogden, så var det ungefär 0,04 procent av alla Klarna-betalningar 2020 som gick till Kronofogden.

En bråkdel, alltså. Jan Hansson lyfter däremot fram blancolånen (lån utan säkerhet med hög ränta) som ett växande problem. Ett genomsnittligt blancolån i Sverige är 110 000 kronor medan ett genomsnittligt köp hos Klarna är 755 kronor.

– Det är enklare att hitta en lösning om du inte kan betala elräkningen eller Klarna-köpet, jämfört med de skulder som räntan på blancolånet kan leda till.


Falskt: ”Det är lönlöst att ringa fordringsägaren om jag har en skuld”

Men vad gör man om man hamnar i en negativ spiral av skulder? Jan Hansson menar att många felaktigt tror att det är meningslöst att kontakta inkasso-företaget, Kronofogden eller en annan fordringsägare.

– Jag vill tvärtom uppmuntra till att ta kontakt, ju tidigare desto bättre. De allra flesta vill hjälpa dig att hitta en lösning i form av en avbetalningsplan. 

Hur kan jag som privatperson hjälpa en vän eller anhörig med skulder?

– Jag skulle åka hem till personen. Det är vanligt att man har kvar breven med krav, men inte öppnat dem. Försök skapa dig en bild – hur illa är det, vilka skulder handlar det om och till vem? Vilka kostnader kan kapas? Vilka inkomster kan man få via att sälja? Och, viktigt: Hjälp till att kontakta fordringsägarna för att hitta en lösning. 


EXITLÄNK Lyssna på podden ”Ekonomi på riktigt” om inkasso-ärenden 



Fakta: Högsta skuldbeloppet någonsin 2020

Under 2020 fick Kronofogden in knappt 1,2 miljoner krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Drygt 426 000 personer betalade inte sina skulder i tid.

Jämfört med 2019 hade den sammanlagda summan i kraven som skickas till myndigheten ökat med 18 procent till cirka 21,7 miljarder kronor – den högsta årssiffran någonsin.

Källa: Kronofogden


Exitlänk: Läs mer om hur Klarna arbetar för att sätta en ny hållbar standard i Kreditbranschen.