Vinterbloggen

Hello World!

God kväll, det är jag, som ”uppmuntrade svenskar att slå Northug” samt även personen bakom bloggen Skidpepp.

Jag måste bara inleda med att säga att det är en ära att få blogga på samma hemsida som Liv Strömquists (och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis) podcast håller hus. Jag är nämligen ett stort fan av Liv och älskar det mesta hon gör. Så var det sagt.

I morgon börjar Tour de Ski, en halvdan rip-off av cyklisternas Tour de France. Det kanske låter lite trist. Men det är bättre att vara en rip-off, än att vara en rip-off av en rip-off, som Nordic Orienteering Tour är. Alltså en rip-off på Tour de Ski. Hur som helst, Touren, som jag för enkelhetens skull brukar kalla tävlingen, är en av FIS (Interationella skidförbundet) otroligt många innovationer som sett ljuset de senaste åren. Jag skulle kunna säga rakt ut att det nog är den enda OK innovationen som lyckats ta sig ur deras styrelserum på den här sidan millenieskiftet. Allt annat är nästan bara skräp. Dock behöver vi inte gå in på allt dåligt just idag, det får vänta. Istället ska vi glädjas åt att touren drar igång imorgon!

Fast innan vi glädjer oss helt och hållet måste jag ändå klaga lite till. Är man inte sjukt insatt i alla regler under touren är det rätt svårt att förstå vem som leder och varför och när det vankas bonussekunder och när man kan vinna utan att komma först osv. Det är faktiskt helt värdelöst. Dock kan man se det så här: njut av tävlingarna, sug in atmosfären, imponeras av de mäktiga skidåkarna samt håll tummarna för att våra fantastiska ledsagare under touren, Jacob Hård och Anders Blomquist (eller Roberto Vacci om du föredrar en annan kanal), hjälper till att förklara hur det ligger till.

För att vinna touren måste man ha en vinnarskalle av rang. Det räcker inte bara att ha talang eller vara extremt uthållig. Det är alltid pannbenet som skiljer agnarna från vetet. Ja, om man nu inte heter Dario Cologna eller Justyna Kowalczyk. För dessa två brukar det se lekande lätt ut från första till sista stavtaget. Men om vi bortser från dessa två mirakel har vi glädjande två otroliga vinnarskallar i Sverige i form av Marcus Hellner och Charlotte Kalla. Har de bara slagläge och inte allt för mycket otur kan dessa förmågor, som fostrats i mörkaste Gällivare större delen av sina nuvarande liv, göra stordåd under touren. Eller, jag tar tillbaka det där med otur. Båda två verkar ha kunna ha grym otur (Hellner förra året, Kalla vinnaråret) men ändå låta pannbenet bestämma. Det ska vi vara riktigt glada för.

Utöver dessa två har vi förmodligen inte någon direkt pallkandidat. Kanske Daniel Rickardsson och kanske Johan Olsson. I och med att det bara är en sprint i säsongens tour (eftersom man bantat ner antal etapper från nio till sju pga mästerskapsår) kan det gynna dessa skidåkare. Olssons akilleshäl är dock som alltid luftrören, som är nästan lika kassa som mina (jag är astmatiker, m.m.). Kommer han klara att åka hela touren utan att bli sjuk? Tyvärr rätt höga odds där.

Rickardsson då, enligt alla rapporter har han varit landslagets starkaste under hela försäsongen samt under interna träningsrace. Tyvärr har vi inte fått se något av den glansformen på världscupen än men har vi tur kanske superformen infinner sig nu istället, vi får se. Glöm inte att hålla tummarna för att han inte har lika stor otur som förra året då han åkte på helt kolossalt stora tidbestraffningar bara för att han råkade åka på fel sida om en granruska i några meter.

På damsidan har jag inte så mycket förhoppningar från svensklägret bortsett från Kalla då. Anna Haag är inte på den nivå som krävs än så jämfört med tidigare år är det nog tyvärr så att hon får spela en rejäl biroll under touren. Jag hoppas dock att jag har fel. Emma Wikén åkte bra i Bruksvallarna i november, men efter det har hon inte glänst lika starkt, kanske får vi se några bra resultat nu, vad vet jag. Min personliga favorit och tillika nollåtta samt orienterare, Lisa Larsen, har i sista sekund hoppat av på grund av att hennes höft inte helt är återställd (hon kan bara åka skate obehindrat). Det är oerhört tråkigt. Visst hade hon inte haft med tätstriden att göra men det är alltid härligt när Larsen är med.

Vad gäller hoten från konkurrerande nationer vill jag bara säga att det är oerhört tråkigt att Bjørgen inte kommer till start. Det kändes nästan som om det var i år hon skulle kunna slå evighetsmaskinen Kowalczyk. Nu får det istället bli Johaug som blir tvungen att axla rollen som den stora utmanaren. Frågan är om hon pallar trycket?

På herrsidan blir så klart Cologna och Northug superfarliga. Jag vill dock även varna för det oerhört stora och starka ryska laget som jag tror kommer åka bra. Sen kanske jokrarna Poltoranin och Tim Tscharnke. Hinner kanadensarna komma i form? Dom har sett riktigt sega ut, men man vet aldrig med dessa gossar. Ja, som ni ser finns det en hel del pallkandidater på herrsidan. Som vanligt många fler än på damsidan vilket är roligt för sporten på herrsidan men inte lika roligt för damsidan.

Till sist måste jag bekänna en sak: jag tänker skolka från första etappen. Istället för skidor framför TVn ska jag ut i skärgården och åka skridskor. Det gäller att passa på innan snöovädret väller in i morgon eftermiddag.

Godnatt!

PS. ni som gillar att tippa borde vara med på Skidpepp-tipset som pågår under hela säsongen. Inga pengar är involverade, däremot en hel del ära står på spel (själv ligger jag på blygsamma 54:e plats)!

Oskar Karlin
Skidpepp.se
@oskarlin