Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tutto balutto

Startelvan mot Moldavien

Återigen dags för EM-kval och en chans att ta sig närmre slutspelet i Frankrike nästa sommar. Moldavien på bortaplan. Chisinau. Där Marcus Allbäck för 14 år sedan gjorde två mål, fixade tre poäng och tydligt satte ned foten om att han hade i en landslagselva att göra.

Det var då det, nu är nu. Vi är inte längre en kvalmaskin som tar våra segrar utan att det ser vidare trevligt ut. Vi är ett landslag som på en bra dag kan skaka om de flesta motståndare, spela med en offensivt balanserad elva, släppa in två och göra tre, men som på en lite mindre bra dag även kan spela oavgjort eller förlora mot i princip vilka som helst för att ingenting stämmer. Grunden har vittrat sönder inifrån, lägstanivån har sjunkit. Högstanivån har inte blivit högre, men Zlatan som individuell spets har blivit bättre. Det är såklart bra, men jag är inte säker på att det ena nödvändigtvis behöver utesluta det andra.

Vad vi i alla fall kan konstatera är att det svenska landslaget som en garant för godkända resultat mot lag man ska lösa godkända resultat mot är ett minne blott.

Dock är det just en sak jag kräver imorgon: ett godkänt resultat. I min bok är det en seger. Tre poäng. Sen skiter jag faktiskt fullständigt i om den tas med ett, fyra eller sju måls marginal, så länge den tas. Det får givetvis se fantastiskt ut, men jag är trött på stundtals strålande insatser som inte genererar i tre poäng. Vi har satt oss i en tabellposition där en seger imorgon skulle göra de inledande resultaten (1-3-0) till klart godkända, medan ett oavgjort resultat (gud förbjud även en förlust) skulle innebära att vi då har en seger på fem matcher och två lag framför oss (med Ryssland borta kvar på schemat) i jakten på EM.

Således: tre poäng. Det är det enda jag begär.

>>>>>>>

De elva som (enligt Olof Lundh) kommer att göra det imorgon är:

Isaksson

Pierre Bengtsson, Granen, PONNE, Martin Olsson

Seb Larsson, Kim Källström, Albin Ekdal

Kiese Thelin, Zlatan, Erkan Zengin

Om det blir i ett 4-3-3, 4-2-3-1 eller ett 4-4-2 vet jag inte. Det gör nog bara Hamrén. Men jag ser det inte som någon omöjlighet att det skiftas under matchen sett till matchbild, resultat och så vidare.

Jag tycker det är helt rätt att satsa på Pontus Jansson, han har gått riktigt, riktigt bra i Torino och i konkurrensen med två tävlingsmatchotränade Erik Johansson och Filip Helander tycker jag inte att det är något att snacka om. Sebastian Larsson med från start igen och även här tycker jag det känns rätt. Moldavien borta är inte bara att hämta en vinst, därför behövs rutin, tålamod och erfarenhet. Bra.

Där framme saknar jag personligen Emil Forsberg. Visst har Zlatan hittat en fin kemi med Erkan och jag förstår att Zengin ska starta efter sin landslagshöst, men jag vill ändå ha med Forsberg. Jag tycker det är den offensiva spelare som genomgående tar mest kloka beslut. Han passar när han ska passa, skjuter när han ska skjuta. Han tar jobbet, han tar tomma löpningar, han har arbetskapaciteten och han har drivet att aldrig falla ifrån. Visst, han är inte i kanonslag och har helt ärligt sett sådär ut under sin inledande tid i Leipzig, men om vi ska prata en hög lägstanivå tycker jag Emil Forsberg är bland de bättre vi har i det här landslaget.

Isaac Kiese Thelin? Ja, vill man spela ett lite rakare anfallsspel, med mer tyngd i och runt moldavernas box så är det klart att han ska spela. Problemet är dock att Kiese Thelin förmodligen är den spelare som hämmas mest av att det mesta (allt) ska gå genom Zlatan. Bordeauxanfallaren är en spelare som ska prickas med passningarna och inläggen, inte jaga smulor kring det som Zlatan tar sig för. Han kan lätt bli ”överflödig” bredvid lagkaptenen. Detta skulle kunna tala för ett 4-2-3-1, med Zlatan i rollen bakom Kiese Thelin som spets. Två skickliga inläggsfötter på kanterna i Erkan och i sådana fall Sebastian Larsson, men det verkar inte som att detta är något det tränats speciellt mycket på.

Alternativ? Marcus Berg förtjänar en riktig chans snart.

Det ska bli väldigt spännande att se hur Hamrén använder sig av Quaison också. Förutsätter att han får spela mot Iran nämligen.

>>>>>>>

Podolski! Nu vänder det! Mot tvåsiffrigt antal mål i Serie A!