Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tutto balutto

Alla vägar bär till vinlunchen i Rom

Jag måste börja denna post med att ursäkta den senaste tidens bloggfrekvens. Det har varit undermåliga portugisiska wifi:n samt en strejkande Bredbandsbolaget-router sedan jag kom hem. Inga superursäkter, men det är vad jag har. Vi lovar en markant bättring!

Det är annars med studs i dojan jag skriver det här! För om exakt ett dygn kliver nämligen jag och Thomas ut från Fiumicinos portar och andas vårluften i Rom. Roma-Fiorentina är kronjuvelen i smyckessamlingen som jag hoppas denna resa blir, returen i den Europa League-åttondel som står lika, 1-1, efter förra veckans möte i Florens.

Det är ett Fiorentina i medvind mot ett Roma i fritt fall. För en månad sedan sa jag i ett avsnitt Calciomania att jag gladeligen hade tagit en tredjeplats på stående fot om den erbjudits där och då. Resultaten, spelet och magkänslan sedan dess har inte direkt fått mig att tänka om. Slaget om Champions League- och Europa League-platserna är nu verkligen så tight det bara kan bli. I skrivande stund ser tabellen ut såhär:

2. Roma 50p

3. Lazio 49p

4. Napoli 46p

5. Fiorentina 45p

6. Sampdoria 45p

så ni ser ju själva vad jag menar. Vi har en hyperintressant och spännande avslutning i Serie A att vänta. Men ligan är ligan. Europa League är något annat! Det är cup och vinna eller försvinna. Det kommer vara två hjärtan på bordet och 90 minuter dramatik, var så säkra.

>>>>>>>

På tal om Calciomania så släpper vi naturligtvis ett extrainsatt avsnitt nere från Rom och den vinlunch som ska inmundigas imorgon efter touchdown. Vädergudarna talar om 20 grader och solsken, utmärkta förutsättningar för varsitt glas torrt, vitt vin och en podcast således. Och är det möjligtvis under denna lunch som ens arbetsliv och ens privatliv kommer sammanstråla i den finaste av harmonier? Peakar man imorgon? Kanske. För om det är något talessätt som gärna får beskriva min och Thomas karriär tillsammans som en duo får det gärna att vara att Alla vägar bär till vinlunchen i Rom. Imorgon står vi på toppen. Det är bara utför efter det.

Veckans ordinarie episod heter ”Tenoren” och är redan ute. Vi pratar supporterskap, Luca Toni och massvis av Serie B. Vi går även ut på Lazios inno ”Non mollare mai”, en låt som är obehagligt catchy. Jag har nynnat på den hela dagen. Avsnittet hittar ni här.

>>>>>>>

Annars har jag de senaste dagarna tvingats gapa häpet över vad Zlatans domarsågning genererat för kritik. Proportionerna är sanslösa. Är de på riktigt? Fem, sex matchers avstängning? ”Zlatan kan få lämna landet”. Hu jeda mig.

Sekunder efter en oerhört tung förlust i jakten på ligatiteln spyr han sex sekunder galla över domarens insats och adderar att Frankrike är ett skitland. Det har hänt förut och det kommer hända igen. Från såväl Zlatan som vilka andra spelare som helst med en utpräglad vinnarskalle i en frustrerad och pressad situation.

Han var inte fysisk. Han använde sig av ord. Men han hotade ingen. Han uttryckte sig inte rasistiskt, sexistiskt eller homofobiskt. Han letade inte fram några F-ord.

Jag undrade på Twitter förra veckan om Zlatans reaktion direkt efter hans röda kort mot Chelsea var ett resultat av att han kanske mognat så till den milda grad att han lärt sig att det är lönlöst att brinna av mot en domare och dennes, i hans ögon, felaktiga domslut. Eller om det kanske faktiskt var så att han där och då, med Oscars reaktion och tumultet som uppstod runt honom, tyckte färgen på kortet kanske var korrekt. Det sistnämnda var det inte många som lutade mot.

Jag kunde aldrig riktigt bestämma mig, men söndagens slakt av rättsskiparen i Bordeaux får mig i alla fall att utesluta att Zlatan för gott slutat slicea domares insatser.

Ponera dock att han på planen gett Björn Kuipers en avhyvling modell värre och/eller i den mixade zonen sagt något i stil om att ”Fucking jävla matbutiksägare ska hålla sig till att fronta makaroner och inte spela Allan Ballan på en Champions League-scen”. Vad hade reaktionerna blivit då? Vilka hade ringt ICA-Stig först för en åsikt? Eller hade det hetat att ”Zlatans glöd lever än”?

Jag skrev att jag hade förstått en blödning till 100% där och då och det står jag fast vid. Jag var uppriktigt förvånad över att den uteblev. Detsamma gäller även denna situation.

”Det här skitlandet” är något man kastar ur sig i stridens hetta. Adrenalin, frustration och press pumpar i blodet. Titlar, bedömningar och kritik står på spel. Så nej, det var inte det smartaste eller mest ädla Zlatan sagt. Men det var heller inte något som förtjänade något annat än ett eftertänksamt och sansat ”Sorry. Det flög ur mig och jag ber om ursäkt ifall någon tog illa upp”.

Vill minnas att Peter Forsbergs sågning av ”Börje” och att han ”skulle vilja dra på honom en smäll” bara renderat i hjärtliga garv och fått symbolisera Foppas maniska vinnarskalle. Men vad vet jag?

Nej, jag är ingen Z-kramare, verkligen inte, men den här gången blev det bara too much.

Det var mina 50 öre om det.

>>>>>>>

Liverpool! Vad pysslar de med? Relativt bortglömda efter sin usla ligainledning har laget Premier Leagues överlägset bästa form och det skiljer nu bara fyra fjuttiga poäng till andraplacerade City. Big game coming up mot Manchester United i nästa omgång och jag måste ta av mig hatten för Jordan Henderson. Spelaren som Sir Alex Ferguson tyckte ”sprang konstigt” har vuxit ut inte bara till en ledare för det snart post-Gerrardska Liverpool utan även till en riktig kvalitetsspelare som nu också producerar en avgörande mängd poäng.

Det luktar Champions League lång väg om The Reds.

>>>>>>>

Och apropå Champions League står de sista åttondelarna för dörren. På Vicente Calderon ska Atlético Madrid vända på steken mot ett formtoppat Bayer Leverkusen och man är naturligtvis klar favorit till att vinna matchen. Men då resultatet på BayArena skrevs till 1-0 räcker det med en fjuttig pyts för de kontringsstarka tyskarna för att Diego Simeones mannar ska behöva göra tre. Och på Leverkusens fem senaste ligamatcher har man gjort 14 mål…

Arsenal har dock kvällens brantaste berg att bestiga. Jag hoppas på full gas från start och en riktigt öppen match, men Monacos defensiv brukar sällan tillåta sådana matchbilder.

En grymt intressant kväll är hur som helst att vänta!

>>>>>>>

Hörni, vi hörs från Rom!

Ciao Bello,

Gusten