Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kulturministern svarar inte på alla frågor om public service

MEDIEKOLLEN Det är positivt att public service-bolagens innehåll inte detaljregleras, att regeringen föreslår en stabil framtida finansiering och att politikerna vill värna den lokala nyhetsförmedlingen.

Men lika givet som det är att PS-bolagens innehåll på egna digitala plattformar nu ska få tillgodoräknas SVT/SR/UR när public service-uppdragens uppfyllande ska utvärderas, lika provocerande är det förstås att mötas av annonser för ps-bolag på elektroniska reklamtavlor när man som skattebetalare och mediekonsument kliver in på, säg, ICA Maxi.

Det är knappast heller rimligt att ps-bolagen använder sina (läs: allas våra) pengar till reklam på sociala medier-plattformar, och därmed göder internationella techjättars redan expansiva annonsaffärer med ännu mer användardata, som gör det ännu svårare för privatägda svenska nyhetsmedier att konkurrera och därmed bidra till mediemångfald här.

Samtidigt. Public service är viktigt.

Som min kollega Peter Wolodarski skrev i Dagens Nyheter nyligen: ”Sanningen är ju att Sveriges Television och Sveriges Radio är två av landets viktigaste samhällsinstitutioner.”

## Jag vill också vara tydlig med att ps-bolagen alldeles uppenbart har tagit intryck av den massiva kritiken mot att deras innehåll sprids på exempelvis Youtube och Facebook, trots att detta samtidigt inte har varit tillgängligt för svenska mediebolag. 

Det är positivt att ps-bolagen lyssnar och regeringen skriver i sin proposition: Exklusiva publiceringar på externa distributionsplattformar bör undvikas.” 

Dessutom: Längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp bör däremot användas restriktivt. Kärnverksamheten är att producera, sända och tillhandahålla radio- och tv-program till allmänheten.”

Bakgrunden är förstås väl känd – den digitala transformationen med minskade tidningsupplagor: För att klara omställningen har tidningskoncernerna minskat sina redaktioner, tidningar har slagits ihop och ägandet koncentrerats.”

”Den tydligaste trenden är att morgontidningarna tappar läsare. Ca 50 procent av befolkningen hade 2018 tillgång till en prenumererad morgontidning (Nordicoms Mediebarometer 2018). Så låg har andelen inte varit sedan 1970-talet. Antalet läsare minskar även om läsningen av de digitala utgåvorna räknas med.

Även kvällstidningarna tappar läsare av pappersutgåvorna men till skillnad från morgontidningarna ersätts minskningen i papper av en kraftig ökning av tidningarnas digitala utgåvor. Totalt sett ökar därmed antalet läsare”, fortsätter regeringen.

Här påminns vi om den så kallade balansen. Att det är viktigt med starka ps-bolag, men också med privata mediehus:

En kombination av starka oberoende public service-företag och en mångfald av kvalitativa kommersiella nyhetsmedier är grunden för en välfungerande mediemångfald. Med sin stabila finansiering och sitt uppdrag i allmänhetens tjänst har public service en särställning på marknaden.”

Sveriges Radio och Sveriges Television bör därför i sin nyhetsverksamhet ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar, i syfte att värna en mångfald av perspektiv på en livskraftig mediemarknad.”

## Konkurrensverket föreslog i sin remiss ett system där public service betalar för innehåll från andra medieföretag.

En sådan ordning ter sig idag kanske som avvikande här i Sverige, men i (NRK-)Norge och (DR-)Danmark och i (BBC-)Storbritannien finns det privatägda bolag som ändå definieras som public service. De särskilda förutsättningar som råder för ps-verksamhet avseende exempel ”opartiskhet” torde i så fall vara enkla att hantera för just det public service-innehåll som ett kommersiellt bolag skulle publicera.

Jan Scherman, tidigare TV4-vd och mångårig SVT-medarbetare, har i flera krönikor i branschmedia lanserat denna modell också för den svenska marknaden. Min gissning är dock att ps-cheferna Hanna Stjärne, Cilla Benkö och Sofia Wadensjö Karén kanske inte är lika förtjusta i tanken.

Regeringsförslaget häromdagen kan uppfattas som om att regeringen vill skärpa den så kallade förhandsprövningen, givet att också andra aktörer än bara PS-bolagen själva nu ska få anmäla nya satsningar för oberoende granskning.

Det är i så fall välkommet; PS-bolagen har ju visat sig oförmögna att själva uppmärksamma sådana nya tjänster, givet att det sedan 2010 då förhandsprövningsmöjligheten instiftades inte anmälts en enda tjänst från vare sig SVT, SR eller UR.

Men. Gissningsvis är denna nyordning ändå tandlös. Den ska nämligen inte omfatta ”kärnverksamhet”, vad det nu är, och vem som slutgiltigt ska godkänna eller underkänna tjänster är ännu oklart. Myndigheten för press, radio och tv? Eller regeringen?

Det senare alternativet framstår för övrigt inte som så attraktivt, då PS-bolagens oberoende visavi politiken snarast bör stärkas. En parlamentarisk utredning om just detta pågår också.

## Slutsatsen är nog att ps-bolagen fick som de ville. Ingen detaljreglering, mer skattepengar och så några uppmuntrade ord om mer lokal nyhetsförmedling.

Den så kallade ”balansen” mellan public service och kommersiella medier tar regeringen heller inget ansvar för; de offentligt finansierade ps-medierna ges mer än tio gånger så mycket pengar som det så kallade mediestöd som tidigare kallades för presstöd.

Det finns alltså många obesvarade frågor i förslaget, som dessvärre gör framtiden lite onödigt oförutsägbar.