Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kvällspressens framtid – en tidning investerar 200 miljoner kronor på bara tre år för att göra tv

MEDIEKOLLEN Visste du att den norska kvällstidningen Verdens Gang på bara tre år investerat nästan 200 miljoner kronor i sin tv-satsning?

På alla jämförbara marknader leder kvällspressen den digitala utvecklingen och är också störst i de nya mediekanalerna.

Vad betyder det för Aftonbladet och Expressen–

Den eviga frågan, ”Aftonbladet eller Expressen?”, ställdes ju i en klassisk Hasse och Tage-sketch med den villrådige Gösta Ekman.

Nu har den ersatts med ett mer svårsvarat spörsmål, nämligen

– Hur länge finns papperstidningen kvar?

Senast formulerat av programdirektör Jan Helin i Sveriges Televisions ”Fönster mot tv-världen”.

Helin, händelsevis tidigare chefredaktör för just Aftonbladet, hade i fredags bjudit in sin efterträdare Lena K Samuelsson och mig för att prata om kvällspressens framtid.

Vi hade inget svar om ”print”, som vi säger i branschen, och tv-formatet är kanske heller in så lämpat för att rabbla en massa siffror. Men så här ligger det faktiskt till ännu idag:

√ Hela 7 200 butiker säljer Aftonbladet och Expressen.

√  Kvällstidningskategorin omsätter cirka 1,8 miljarder kronor om året för återförsäljarna.

√  I stora och medelstora butiker är kvällstidningar dessutom den femte mest inkomstbringande produkten.

Men. Det är naturligtvis som digitala giganter, numera de primära nyhetskällorna för svenska folket, som Aftonbladet och Expressen är mest relevanta.

## Konkurrensen mellan kvällstidningarna utvecklar journalistiken och skapar nya affärer.

Idag är mobiltelefonen den största mediekanalen. Under 2018 ökade Expressen antalet läsare i mobilen med 800 000 och nu når vi 4 829 000 läsare per vecka.

2013 var Expressens kvällstidningsmarknadsandel bara i 19 procent, förra månaden hade vi 48 procent. Båda kvällstidningarna ökar räckvidden i mobilen, men gapet minskar tack vare att Expressen ökar mer. I december tolv respektive tre procent.

Båda kvällstidningarna vinner också regelbundet priser för sitt innehåll. När Stora journalistpriset delades ut senast fick både Expressen och Aftonbladet priser. Samma sak när tv-branschen delade ut Kristallen-utmärkelser. Och så vidare.

Aftonbladet har varit ett lönsamt bolag sedan tidigt 1990-tal och Expressen har gått med vinst sedan 2003. Det blir positivt utfall också 2018, men bokslutet är ej offentligjort, men här är vinsterna 2003-2017 i miljoner kronor:

Det saknas förstås inte utmaningar. Läsvanor, minskad exponering hos återförsäljarna – papperstidningen är ingen evig produkt. Och nyhetssajter och appar hotas av globala techjättar som dominerar annonsmarknaden.

Just nu sätter dagspressen sin tilltro till läsarintäkter, och här har inte minst Aftonbladet varit föregångare. Redan för 15 år sedan lanserades Plus-tjänsten, av kvällstidningen som redan 1994 kom med Aftonbladet.se och sedan dess ofta trott på framtiden. Det har också Verdens Gang, systertidning inom Schibsted sedan det norska börsbolagets köp av Aftonbladet 1996.

## På alla jämförbara marknader som Skandinavien, Tyskland och England är kvällstidningarna dominerande digitalt. Min gissning är att det inte bara beror på innehållet, utan också på att kvällspressorganisationerna givet sin lösnummerförsäljningshistorik haft lätt att förstå värdet i att agera datadrivet och att söka sin publik också i sociala medier.

Ta VG, Norges största ”avis”, nu med Gard Steiro som chefredaktör. VG, grundat 1945 av den norska motståndsrörelsen från Andra världskriget, har gått med vinst sedan 1970-talet och ständigt satsat nytt.

VG Nett, som sajten kallas, är störst och bolagiserades tidigt för att sedan, när den var lönsam, integreras med tidningen igen. Sedan bolagiserades VG:s mobilsatsning. Nu är det VG TV som ligger i eget bolag, men med uttalad ambition om att tv-verksamheten sedan ska återföras till moderbolaget.

VGTV AS gick 2015, 2016 och 2017 med svindlande 193 miljoner kronor i förlust och uppges redovisa minus också 21018. VGTV driver en linjär tv-kanal och har live-tv och inslag på egna plattformar och sociala medier.

Investeringen om nästan 200 miljoner kronor på kvällstidnings-tv är förstås strategisk, de stora intäkterna förväntas om några år när den linjära tv-marknaden upplösts än mer, men redan i april 2017 var VG:s tv-reklamförsäljning större än den för print.

## VG:s framgångar är en inspiration för dagstidningar som vill digitaliseras, men nu hårdnar konkurrensen i Norge – precis som i Sverige, där fajten mellan Aftonbladet och Expressen driver på utvecklingen.

Mellan 2014-2018 var Helje Solberg chef för VGTV, men nu är hon nyhetsdirektör på public service-bolaget NRK. En sorts Anne Lagercrantz/Jan Helin i Oslo, alltså, för att jämföra med Sveriges Television. Till NRK kom Solberg när företrädaren Alexandra Beverfjord gick tillbaka till Dagbladet, Norges andra kvällstidning.

De två senaste åren har Dagbladet, idag Aller-ägt, redovisat sina bästa ekonomiska resultat någonsin.

Dagbladet vinner också år efter priser för sin undersökande journalistik och nu ska Dagbladet TV bygga en ny tv-studio. Om jag räknat rätt har hela fyra VGTV-profiler sagt upp sig för att gå till Dagbladet TV, som – precis som Expressen TV – samarbetar med nyhetskanalen CNN.

Trenden är alltså densamma överallt. I rapporterade Financial Times att engelska Daily Mail ökat intäkterna med DailyMailTV, men Skandinavien ligger fortfarande längst fram.

Danska BT, med chefredaktören Michael Dyrby som tidigare var nyhetsdirektör på TV2, satsar nu ännu mer på tv. Anställer journalister och ingår avtal med Nent (läs: TV3) och Discovery.

Ekstra Bladet, som är störst i Danmark digitalt, med Poul Madsen som chefredaktör, ska det nu produceras mer ”orginalinnehåll” för tv, sägs det, och etableras reklamfilmer om sex sekunder.

## Vad allt det här betyder vet vi väl inte än. Men så länge som många miljoner mediekonsumter väljer kvällstidningarna, så kan vi fortsätta att testa nytt.