Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Åklagare fick nej igen – domstolen skyddar Expressens källa

Göteborgs tingsrätt har nu, för andra gången på kort tid, avslagit kammaråklagare Mats Ihlboms begäran om att från Expressen få tillskansa sig journalistiskt material som kan röja grundlagsskyddade uppgiftslämnare. Domstolen har redan tidigare sagt nej till en begäran om att få göra husrannsakan på Expressen, i syfte att leta fram en oredigerad film som Expressen publicerad maskad så att personen på bild inte kan identifieras. Rätten sa nej till husrannsakan på grund av att ett överlämnande av videon till polis och åklagare skulle kunna äventyra meddelarfriheten, alltså uppgiftslämnarens anonymitet.

Nu har åklagare Ihlbom, som formell förundersökningsledare, begärt ett så kallat editionsföreläggande eller exhibitionsföreläggande. Enligt åklagaren som utreder misstänkt mordbrand i Göteborg efter bilbränderna i Frölunda, kan personen på Expressen film vara en gärningsman. Men det räckte inte för att övertyga domstolen:

De redigerade delar av filmen som åklagaren har begärt att få ut från Expressen innefattar sådan information som omfattas av anonymitetsskyddet i 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).”

Tingsrätten hänvisar alltså till två grundlagar som argument för att källskyddet, alltså allas rätt att till grundlagsskyddade medier i hemlighet få lämna uppgifter avsedda för publicering, trumfar det allmännas intresse av att beivra också allvarlig brottslighet. Vidare skriver domstolen:

”Personen på filmen har genom att medverka i den lämnat uppgifer till Expressen som omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 3 § YGL i fråga om vem som framträder på upptagningen. Innehållet i filmen omfattas därmed av frågeförbudet i 36 kap. 5 § sjätte stycket RB.”

Meddelarfriheten är dock inte absolut, det finns uppgifter som inte får spridas och det finns också möjligheter för exempelvis en domstol eller Justitiekanslern att ta reda på vem som är källan. Men i normalfallet respekteras grundlagarna före exempelvis brottsutredningar. I fallet med brandfilmen och Expressen skriver Göteborgs tingsrätt:

”Trots allmänintresset av att brott utreds kan det i detta fall inte anses vara av synnerlig vikt med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse att undantag görs från tystnadsplikten. Då tystnadsplikten omfattar Expressens anställda är heller inte Expressen skyldig att lämna ut video-filen.”

Jag välkomnar domstolens hållning. Jag har stor respekt för att allmänheten, och särskilt alla som drabbades av de misstänkta mordbränderna i Göteborg, gärna ser de skyldiga lagförda. Jag förstås också att den intresseavvägning som domstolen haft att göra kan te sig svårbegriplig. Men – och det är ett viktigt m e n – grundlagar försvarar större samhällsintressen och det vore mycket skadligt för det demokratiska samhället om inte grundlagsskyddade medier hade möjlighet att inom ramen för TF och YGL publicera fritt. Allsidigheten i en sådan rapportering förutsätter då ventilparagrafer om exempelvis meddelarfrihet, så att information – via medierna – kommer medborgarna till del.