Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Danska redaktörer brottsmisstänks för publiceringar om Säpo

Flera danska publicister misstänks nu för brott. Orsaken är boken ”Sju år på PET”, som väl kan översättas ungefär som ”Sju år på Säpo”, om förre säkerhetspolischefen Jakob Scharf. Bland dem som riskerar att dömas finns kvällstidningen Ekstra Bladets chefredaktör Poul Madsen, morgontidningen Politikens chefredaktör Christian Jensen och Radio24syv’s chefredaktör Jörgen Ramskov. Dessutom misstänks journalisten Morten Skjoldager, som gav ut den kontroversiella berättelsen om hemliga polisen.

Allt handlar om det som skedde 2016: säkerhetspolisen försökte stoppa boken och fick, trots att säkerhetstjänsten då inte ens hade läst manus, en domstol att fatta beslut om att förbjuda spridning. Men det är ju censur, så flera danska medier publicerade ändå uppgifterna från Jakob Scharf.

Han står inför rätta om några månader och riskerar två år i fängelse, men frågan är om det danska rättsväsendet verkligen ska straffa journalisterna som granskade PET? 2015 fälldes en militär analytiker för brott mot tystnadsplikten, men den gången gick journalister på morgontidningen Berlingske Tidene fria.

Christian Jensen som är ansvarig utgivare för Politiken har tidigare stämts av PET, som yrkade på fyra månader i fängelse och krävde 15 miljoner kronor av JP/Politikens hus.

Några moderna motsvarigheter till detta upprörande danska rättsfall finns knappast. Här handlar det ju inte om förtalsmål, utan att åklagaren vill använda 28 påstådda brott mot sekretesslagen mot publicisterna och straffa dem för att ha redovisat vad medierna ansett att allmänheten borde få veta.

Det närmaste vi kan komma är möjligen Dagens Nyheters journalisters närvaro vid militärt skyddsområde och Expressens undersökande journalistik med ett köp av ett illegalt vapen som gavs till polis. Eller möjligen när Dagens Nyheter granskade det så kallade rom-registret och då faksimilerade en handling från Malmöpolisen som väl egentligen statuerade ett brott, vilket dock Justitiekanslern valde att överse med. Eko-redaktionens avslöjande om Saudiaffären är också ett case.

Vid sådana här tillfällen brukar åklagare eller domstol se de stora perspektiven. I Expressens fall, när bland annat jag fälldes i Högsta domstolen, så valde exempelvis HD en påföljd under minimum och skrev till och med i domskälen att vi ”vunnit viss framgång”. Två justitieråd ville också mildra påföljden. Men nu verkar det alltså som om att flera danska publicister riskerar att lagföras, och det framstår ju som stötande givet att de ju bara velat återge vittnesmål inifrån säkerhetspolisen. Det är förstås fullständigt rimligt att anställda inom säkerhetstjänster inte vitt och brett kan återge vad som helst, men här handlar det om att media återhållsamt och efter sedvanlig nyhetsvärdering fattat publicistiska beslut. Då kan man ifrågasätta om rättsväsendet ska recensera.