Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Telias köp är logiskt – tittarna vinnare om TV4 får bättre distribution och mer pengar till innehåll

”Lägg ned TV4 – om det inte blir bättre!”

Så löd Expressens klassiska löpsedel efter premiärsändningen.

TV4 blev bättre – en formidabel succé.

Därför är affären med Telia helt logisk.

Runt om i medievärlden ritas kartorna om och trenderna är tydliga: telekomjättar köper innehållsbolag.

I Storbritannien pågår en budstrid om tv-gruppen Sky, där amerikanska Comcast ger sig in i fajten med Rupert Murdoch – som redan äger 39 procent – om att köpa både Sky:s distributionsnät och kanaler som Sky News.

I USA drar sig Comcast samtidigt ur budgivningen med Disney om filmstudion 21st Century Fox, vilket öppnar för ännu en storaffär.

Och så AT&T och Time Warner då, där världens största aktör inom telekom vill förvärva mediebolaget som bland annat har HBO och CNN i portföljen. En domare har gett klartecken i ett 179 sidor långt utslag, till förtret för Donald Trump, men amerikanska staten har överklagat. Sista ordet är alltså inte sagt, som Stefan Löfven väl skulle sagt om AT&T och Time Warner…

## Givet det som sker är Telia Companys köp av affärsområdet Bonnier Broadcasting naturligt.

Kritiken mot ökad ägarkoncentration framstår också som märklig, givet att TV4 och filmtjänsten C More och finska MTV ju idag ägs av Bonnier AB – som är dominerande inom dagspress, tidskrifter och bokutgivning i Sverige. Rimligen ökar mångfalden inom media om någon annan än Nordens största mediekoncern äger landets största kommersiella tv-kanal.

Argumentet om att staten inte bör äga både Sveriges Television (SVT) och, via 37 procent av aktierna i Telia, också TV4 framstår också som ihålligt. Staten äger ju inte SVT och heller inte Sveriges Radio, Utbildningsradion eller för den delen Sveriges Radio Förvaltnings AB och Radiotjänst i Kiruna AB.

Alla dessa public service-bolag ägs sedan 1994 av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB – just för att staten inte bör äga medieverksamheter. Inte ens före 1994 ägde staten programbolagen. Istället var huvudmännen då folkrörelser (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent). Till och med när AB Radiotjänst – förlagan till all svensk public service – bildades redan 1924 var det dagstidningar, Tidningarnas Telegrambyrå och några företag i radiobranschen som var ägare.

## Den som ifrågasätter Telias köp av Bonnier Broadcasting har enkelt inte förstått vad som sker nu, vågar jag påstå.

Alla branschkännare är nog överens med den federale domaren Richard J Leeons slutsatser om AT&T och Time Warner; den juristanalysen av mediemarknaden skulle Telia-ordföranden Marie Ehrling kunna ta med sig till näringsdepartementet i eftermiddag som lite studiematerial för Mikael Damberg

Vad sker nu? Telia har lovat att tillsätta externa granskare som halvårsvis ska säkerställa TV4:s journalistiska oberoende från gamla Televerket. Det är bra. (Förmodligen kan man också lita mer på Telia-chefen Johan Dennelinds löften härvidlag än på Rupert Murdochs dito, när han 1981 tog över The Times i London och 2007 också The Wall Street Journal i New York och båda gångerna lovade fristående kommittéer för att säkra oberoendet…).

Efter konkurrensprövningar och ett politiskt spel om statens eventuella fortsatta ägande av Telia, så säljs rimligen Bonnier Broadcasting nästa höst. Telia köper, snällt räknat, dyrt med dryga 15 gånger resultatet senaste tolvmånadersperioden. Går man istället på resultatet i fjol, 423 miljoner kronor, betalar Telia 22 gånger Bonnier Broadcastings vinst. Då förstår man att Tomas Franzén och Bonnier-koncernen gärna ville sälja.

## För TV4 är nog ägarbytet från en publicistfamilj som öppnade bokhandel redan 1804 till en telekomjätte mindre dramatiskt än vad många kanske tror.

Genom åren har TV4 ägts och delägts av inte bara Nordisk Television och grundarna Ingemar Leijonborg och Gunnar Bergvall utan också av Wallenbergarna, investmentbolaget Proventus, Rix TV – alltså Kinnevik, alltså Janne Stenbeck – samt Bonniers konkurrent Schibsted. Finska Alma Media var också storägare och TV4 AB var tidigare noterat på börsen.

Fyran blev aldrig, lönsamheten till trots, ett kärninnehav för familjen Bonnier. I koncernens olika tidnings- och bokförlagsstyrelser är släktingarna väl representerade. Men vare sig i Bonnier Broadcasting AB eller TV4 AB finns det någon ledamot med efternamnet Bonnier.

Affären med Telia är helt logisk.